31 maj 2014

Neil Gaiman-depression

Märklig åkomma inte sant? Nej, jag har inte läst ut någon av hans böcker och lider av postbokdeppighet. Jag sitter fortfarande hemma och är lite sur på mig själv. För de som inte vet, så är detta en författare som bestämde sig för att besöka Sverige.

Och ha boksignering på min älsklingsbokaffär, Science-Fiction Bokhandeln i Stockholm! Jag hade anmält att jag skulle komma, ordnat sällskap och hade transport dit och hem. Men jag fegade ur. Jag kom på många bra skäl till varför jag inte behövde åka sådär i sista minuten. Så jag avanmälde mig och sa till alla att det var inte så noga.

Jag i ett nötskal. Feg.

Samma dag som han kom dit började jag räkna ut hur ofta jag väljer bort att göra något jag verkligen vill. För det finns alltid någon anledning till varför jag inte kan göra det ena eller andra. Sanningen är nog att jag inte är en risktagare. Att jag tar det säkra före det osäkra. Gör det som blir bäst i längden. Inte det som är roligast. Inte det som innebär att jag måste göra något som jag känner mig osäker på.

Ironiskt nog så brukar ord som spontan, impulsiv, förhastad eller underligt nog modig sägas om mig ibland. Jo, jag törs stå och prata inför stora folksamlingar, jag kan vara impulsiv nog att i vredesmod gå raka vägen in på en rektors kontor och säga ett sanningens ord. Visst, jag för ibland andras människors talan för att de inte kan eller törs själva.

Men i verkligheten så är jag inte modig, inte härligt spontan eller gör de mest impulsiva charmiga saker som att åka över trettio mil för att uttrycka min uppskattning till, vad jag anser, en briljant författare. När jag bara är jag....inte gömmer mig bakom någon roll då är jag en förskrämd flickunge oavsett om jag fyller 42 år i år. När jag inte är mamman, kompisen eller den välmenande släktingen då är jag ??????

Jag vet inte. Finns det någon bra affär där man kan köpa "hitta ditt mod och dig själv samtidigt"-elixir. Och nej, systembolaget räknas inte!

29 maj 2014

Gåta utan svar

Hej igen till er som inte är ute och njuter av försommaren i detta nu. Kristi Himmelsfärd idag tydligen...jag börjar förtränga min alltför bokade almanacka så jag knappt har koll på vardag eller helg. Maken klipper gräs, och jag ligger mest och spelar Candy Crush på datorn.

Det är inte det jag har sysslat mest med de sista månaderna. Emellan möten, dans, skolor, tv-serier och livet så läser jag mest om neuropsykiatriska åkommor!? I brist på ett bättre ord. Jag har snart plöjt igenom mitt eget biblioteks uppsättningar av böcker om ämnet.

Det jag letar efter är mest förklaringen varför det numera verkar finnas ganska bra forskning och fakta från autism till Tourettes...,för att nämna blott ett par få, men inte omsätts i praktiken av t ex skolpersonal, kommuner, försäkringskassor, arbetsförmedlingar...eller ges mer stöd åt individen och dess omgivning.

Jag har talat med lärare, rektorer, barnpsykologer, skolchefen i min kommun, specialpedagoger, skolsköterskor, politiker, socialtjänstehandläggare. Svaret är i första hand pengar, i andra hand så är det någon annans ansvar beroende på vem man har kontakt med. Jag har ett annat alternativ, ovilja att ändra nuvarande strukturer så att barn, vuxna, skolpersonal slipper gå på knäna för att sedan behöva släpa sig likt zombier längs den hårda väg livet kan vara om man inte hade tur när man föddes.

Om det finns något som tröttar ut mig så är det att upptäcka att många inte besitter eller kan sätta sin kunskap i verkligheten! Men värst är det när man märker att det faktiskt finns en ovilja att lära sig något om de svårigheten människor med neuropsykiatriska problem står inför. Med kunskap om ett ämne kommer man långt.

Det finns så mycket onödigt lidande som går att undvika om man bara har viljan att hjälpa sin nästa.

För att uppväga detta rantande ger jag er en bild min vän tog på ett tåg förra veckan...det finns hopp om nerd-Sverige!
Den svart texten syns väl, ....men ta ett förstoringsglas och läs den svaga texten uppe mot högra hörnet.
 


22 maj 2014

Bloggtorka?

Många ideér men inte på vad jag kan skriva om. Tro om det är sommaren som smyger in och stjäl tid från cybervärlden och gör att jag är mer närvarande IRL?

Annars börjar min trädgård visa tecken på att den repar sig efter förförra årets skoningslösa slaktande av grönyta när vi lade ned jordvärme. Sommaren 2012 var inte min bästa sommar.....inte på långa vägar.
Annars då? Jo har firat World Goth Day med att baka gravstenskakor dedikerade till några favoritförfattare som har skrivit intressanta gotiskt influerande noveller eller romaner.


09 maj 2014

Att läsa eller inte läsa romaner...det är frågan!

Inför det här året tog jag bort min boklista till höger som sidoelement. Ett skäl var att jag tyckte att den tog upp plats, ett annat att jag mest läste facklitteratur och inga romaner eller noveller alls. Det gör jag fortfarande inte. Jag har pausat det och inriktar mig istället på att ta reda på fakta om olika intresseområden jag har.

Ett av dem är fysik. Jag var helt värdelös på det ämnet i skolan, precis som teknik. Inte för att jag var ointresserad på fritiden. För jag älskade att läsa om astronomi, hur lätt eller tung man kunde vara på olika planeter oavsett sin vikt. Hemma var det jag som programmerade videon (ja minns ni den), lagade en och annan punktering på cykeln. Så helt borta i ämnena var jag inte. Men skolan. Sättet de presenterade ämnena på. Lärarens malande röst, de urtrista böckerna och helhetsintrycket gjorde mest att jag ville sova.

Hade de satt såna här böcker i mina händer kanske jag hade resonerat annorlunda.
Här har vi grandiosa teorier om att universum är platt och att det som tar upp störst utrymme är mörk materia och att det mesta är tomrum...ingenting. Fast ingenting är på sätt och vis någonting, och när man får läsa såna påstående blir i alla fall jag nyfiken. Krauss tar upp Einstein och andra forskares äldre teorier och i vissa fall stöttar han upp dem och i andra fall visar han varför han anser att de litegrann var ute och cyklade.

Frågan är ibland hur stort är universum? Eller hur definierar man oändlighet? Min undran har länge varit varför säger forskare att det expanderar om det är oändligt?  Vill man ha svar på lite såna frågor är detta är bra bok om man har vissa baskunskaper....för även om den är skriven "for dummies" så betyder det inte att jag hänger med på alla sidor. När det blir diagram och sånt vill jag gärna fuska förbi.

Jag har sedan tidigare förstått att det anses vara sant att allt inuti universum rör sig ifrån varandra och det ganska snabbt (i rymdtid...vi vanliga dödliga har nog svårt att ens ta in hur långt en miljard år är). Ett av min favoritcitat är "ingenting färdas snabbare än ljuset  genom rummet. Men rummet självt kan göra vad sjutton det vill, åtminstone enligt den allmänna relativitetsteorin. Och när rummet utvidgar sig kan det föra med sig objekt som befinner sig i vila på var sitt håll ännu längre bort ifrån varandra med hastigheter högre än ljuset" (Krauss s.111). Bit på den klurigheten inför helgen.

För den som tycker liten text är dryg: "Jag är förtjust i att säga att antimateria verkar konstig, men den är bara konstig på samma sätt som belgare är. De är egentligen inte konstiga, man träffar bara på dem så sällan". Krauss i ett nötskal - rolig och lyfter fram många intressanta teorier om rymden vi lever i.

06 maj 2014

Valborgsveckan

Sa jag att det var mycket förförra veckan, med påsklov? Då hade jag förträngt förra veckans schema. Novas klass skulle ha hand om ett Valborgsarrangemang, det var möten, och en tävling under helgen. Sen var det pollen....typ björkpollen. Det sista hade jag inte tagit med i beräkningen, för precis som Stockholmsfolkets överraskning över snön varje år så lyckas jag förtränga pollen. Nämnde jag en förkylning ovanpå det.

Det var hektiskt, och trots det blev det helt ok. Jag behövde ju bara stå i iskallt valborgsväder med småregn i två timmar för min man tog de andra sex timmarna eftersom att jag var sjuk. Men barnen hade kul. Och klassen fick lite pengar till framtida resa.

Helgens hiphoptävling skulle jag inte ha missat för något. Den sista för säsongen och några av våra äldsta dansare hade sin sista omgång med danceteamet. Så jag lekte lagledare trots att jag inte var superpigg. Tack och lov.
För ser ni den unga damen i svart på prispallen. Det är vår överlyckliga Decibel som tog sin första silverpokal. Jag blir alltid glad när "våra" barn känner att det har gått bra, eller när de får välförtjänta pallplaceringar. Men extra tårögd blev jag när de ropade upp lilla frökens namn.

Så var det lite tvångsbakning under veckan. Dels till Valborg, men också till årsmötet för dansföreningen. Det kändes segt först sen började jag experimentera lite, tack vare tidningen "Hembakat" som är en guldgruva.

Steg ett; gör glasyr på ett papper och frys in det medan du gör rulltårtesmet.
För när du sen drar över smeten, gräddar fem minuter och vänder fram sidan där du lagt glasyren ser det ut så här:


Min syster säger paket, jag säger stiliserade Tardisar. Det var inte helt lätt att spritsa ur en plastpåse, men ni förstår potentialen på vad man kan göra med en rulltårta mönstermässigt.
Men det är lite viktigt att man minns att alla tecken måste spegelvändas annars blir det så här:
M&M fast med "och"tecknet bak och fram. Tur att vanliga m&mgodisar är svåra att krångla till.