31 december 2009

Mitt namn är Doof och ni gör som jag vill, ho ho.

Då årets sista dag tillika decenniets sista dag nu har anlänt tänker jag som många andra blicka lite bakåt. Om vi börjar med det nya årtusendets första tio år vill jag ge fantasin en röst för nyhets sammandrag kan ni få på TV.

För mig personligen var en av dagens nyhet att Peter Jackson ska bli adlad av the British Queen. Han har gjort så mkt för Nya Zeelands turist industri genom att... ja ni vet spela in Tolkien älskade trilogi där. Sen är det så att NZ tillhör fortfarande the Commonwelth så Elizabeth vill hedra den man som gav Legolas, Frodo och de andra liv på våra biografdukar. Och för mig var den här filmatiseringen något oerhört. 2001 kom första delen ut och jag var helt i upplösningstillstånd och tyckte att det var tortyr att behöva vänta ett helt år på nästa del. Så Sagan om Ringen i bioform i början av dena tidsperiod var en höjdare.

Samma år 2001 kom en annan bok serie ut på bio. Den var för mig ingen storkonkurrent till LOTR men jag följde med mina småsystrar på Harry Potter and the Philosophers stone. Jag hade inte läst böckerna men det hade Elin då åtta år börjat göra.Däremot blev jag förtjust i filmen och tyckte att det var en av de bästa barnfilmer jag sett. Så jag bestämde mig för att läsa alla böckerna vilket jag aldrig ångrat. Sen för er som inte gärna gör något så mossigt som att vända blad utan hellre matas visuellt så kan jag säga att ni missar halva storyn för HP-filmerna är kraftigt redigerade även om jag gillar dem också. Ta Hermione Granger söt och bedårande, hm ta och läs böckerna i stället : D

Sen kommer vi oundvikligen till min senaste addiction. Jag vet, jag är 37 år och borde lämna tonårsböckerna till tonåringar men jag är fast. Stephenie Meyers böcker om Edward och Bella har varit en av årets höjdpunkter för mig. Den här serien som populärt bara kallas Twilight är fascinerande ur många synvinklar. Det är inte bara romantisk kärlek utan också en familjesaga, man följer utvecklingen av Bellas karaktär från den truliga lite obekväma tonåringen till den person hon har blivit i sista bokens sista del. Jag har läst böckerna så många gånger nu att de lever för mig. Precis som Bilbo, Villemo, Aslan och många andra litterära gestalter.
Återigen tackar jag Elin som väckte mitt intresse.

Till sist vill jag återigen nämna Dan Brown. Filmad två gånger nu med Tom Hanks som Robert Langdon underligt val men ja så är Holly wood. Da Vinci koden och den senast boken har jag nyss tagit upp så....
Jag gillar dem och om de får någon annan människa än undertecknad intresserad av magisk religion så är jag nöjd.

Men filmmässigt så har ju det sprutat ut bra och dåliga såna sista tio åren. Men jag tror att jag talar för många när jag säger att Oscar för bästa biroll måste gå till Christoph Waltz för rollen som Hans Landa i Inglorious Bastards. Det är den tom decenniets roll tolkning i mitt tycke.

Andra bra filmer har varit Pirates -serien, Sin City, Kill Bill, Constantine, The Village, och Avatar. Men listan kan säkert fyllas på.


Årets mest intressanta nyhet har inte kommit genom böcker eller film dock men den har en koppling till fantasin. Kärlek som ni vet är en magisk kraft i sig själv. Den får människor att lämna sina familjer, mörda sina släktingar och förråda sina kungar. I alla fall i böckerna : ) Men ibland överraskar den oss människor också. Långt efter att vi slutat tro på någon magisk förändring i våra liv kan den dyka upp. Kärleken. När min yngsta dotter fyllde år i oktober var det en vanlig hektisk dag  ända tills det plingade på dörrklockan på sena förmiddagen. Helt utan förvarning kom min mamma och hälsade på men inte själv. Med sig hade hon en gammal bekant som jag personligen inte sett på sisådär 33 år. Men där var han, Roffe, en kompis sen förr. Och nu är han så mycket mer. Om ni visste hur annorlunda en människas liv kan bli av denna "enkla" känsla. Här är det nog ett fall av seeing is believing och jag tror. Denna händelse av oväntad vändning i min mors liv har fått mig att känna att det är aldrig för sent. Och jag vet att jag talar för mina bröder också när jag säger att nu känns det bra, nu har hon hittat hem. Det finns en smula rättvisa i universum. Saker kan bli som man vill eller önskar. Så sätt upp era mål och hopp inför det nya decenniet och sträck på er. Jag ska fortsätta att sträcka mig efter stjärnorna själv för jag vet att man kan nå dem

29 december 2009

Recensioner

Har insett att jag inte har nämnt AVATAR i min blogg. Utan att ge ut några spoilers så kan jag nog ändå tillstå att den gav årets film upplevelse. New Moon var underbar, men det beror ju också på att jag är en sån Twilight nerd. Här å andra sidan fanns det mesta man vill ha av en film. James Cameron gav actiondyrkarna action, romantikerna kärlek och mystikerna något att grubbla på. Animationerna var så fantastiska att jag personligen glömde bort att det jag såg inte finns på riktigt. När jag (22 dec) steg ut ur bion var min första reaktion chock. Jag mindes inte att utanför filmen fanns en vintervärld som väntade. Det var totalt surrealistiskt att åka hem till barn och julförberedelser efter att tillbringat tid i Pandora ett par timmar.

 Men i dag var flickorna i väg och såg uppföljaren till Alvin & the Chipmunks. Jag ville inte direkt följa med för små tecknade djur som talar i ljust,speedat läge är inte min grej. Men barnen älskade den och de vill ha alla filmlåtarna. Personligen har jag svårt för dessa typer av filmer men barn ska recensera barnfilmer och inga torrbollar på 37 år : D

En annan företeelse jag vill säga något om är Dan Browns senaste bok. Jag har läst hans fyra tidigare böcker och måste nog säga att böckerna med Robert Langdon är bättre än de andra två..Lånade Malins kopia och antar att den var en smula intressant då jag inte slutade läsa förrens jag var klar fem i fyra i går natt. Det jag gillar med denna och de andra två är hans försök att göra världen mera magisk men ändå med en vetenskaplig känsla genomgående i dessa litterära verk. Fast har man läst den här författaren förr känner man igen hans sätt att tänka på och det ger en viss förutsägbarhet i vissa grenar av ploten. Misstolka mig inte jag tycker att ni ska läsa den men har man läst Dan Brown tidigare så kommer risken finnas att man räknar ut vissa skeenden. Enligt mig är den sämre än Da Vinci-koden men bättre än Änglar och Demoner, trots allt läsvärd.

28 december 2009

Måndag morgon och mitt huvud känns så tungt.

Ingen jul trots det fick jag en present idag. Önskar jag kunde fixa en bra bild men ni får helt enkelt tro mig. Svarta Malin har gett mig Nightmare before christmas plektrum. Sex stycken dessutom, så nu måste jag bli bättre på att spela med plektrum : D Sen hade hon dessutom bakat chokladkakor till oss. Vilken flicka va !

Just nu är maken förkyld, kassan tom och nyåret i antågande. Vore kanske på plats att fundera ut några vettiga nyårslöften till 2010. Inte gå ned ett kilo om dagen eller äta selleri varje dag. Vill faktiskt använda den magiska skiljegränsen mellan dåtid och framtid till att avlägga några löften. Jag gillar sånt, även om löftena bryts så är det något högtidligt över att mumla ut sina förhoppningar i en gnistrande vinternatt. Om någon har några bra förslag så har ni tre(oh ännu mer magi) dygn på er att sända in förslag.


Syrran och jag ska börja vårt nya sunda liv på nyårsdagen och det har inget med löften att göra utan mer en nödvändighet. Jag tror jag talar för oss båda när jag säger att man tröttnar fort på att vara håglös och med dålig kondis. Fast man glömmer bort det så är det skönt att leva sunt. Kanske inte de första tre veckorna men sen : )

25 december 2009

Jack for Santa



Nu är den mest hypade dagen om året över. Vi firade julafton med min svärfar och hans sambo, samt Daniels bror,flickvän och deras två småpojkar. Vi hade det bra. Men. Av någon anledning känner jag mig alltid som Morticia Addams när vi ska göra något med min mans släkt. Jag antar att det ligger i mig och inte dem. Jag känner mig bara så fel och awkward när jag umgås med människor som jag har få berörings punkter.

Sist vi hälsade på hans far och husfru kommenterade hon efter en blick på mina döttrar att barn ska inte vara klädda i svart. Så av naturliga skäl lade jag fram svarta kläder till Sol igår och klädde mig i svart själv. (Ja Daniel var också svartklädd) Nova var tomteklädd och det är inte mycket man kan göra åt det. Barnen var förkylda men nöjda och glada när de sen lade sig.

Nästa år vill jag ha en "Gothic Christmas" och göra allt så otraditionellt jag bara kan. Det är sant, jag kände det igår. Jag är redo att frångå traditionerna och jag är inte så rigid som jag trott.
: D

Santa's going to wear a black dress
Just for me and you
Santa's going to grunt in Latin
And slay a dragon or two

Rudolph, he will change his name
'cause Rudolph just sounds really lame
Now we'll call him Ragnagord
The evil reindeer overlord

Within Temptation

24 december 2009

Long time ago in Betlehem.....


Med mitt hundrade inlägg vill jag härmed deklarera julfrid. Må den svepa över era trötta själar och lysa upp mörkret inuti oss alla så att där bara finns ljus och stillhet.

22 december 2009

Min julskinka har rymt och släkten kommer om en timme.

Hurra jag har iaf fått ett betyg klart före jul. Min snälla litteratur lärare mailade att jag fick VG på sista tentan och VG som slutbetyg i litt.kursen. Vad kul : D De andra lärarna tar god tid på sig och jag misstänker att vi får veta en bit in  i januari de andra omdömena.

Är lite mörbultad i umgängescellerna då vi haft full rulle sen i fredags. Som tidigare nämnt var vi på fest då och innan samma dag hälsade D's moster på. Dagen efter började Nova ringa halv tio och ville hem, det är inte samma sak att dricka vin och lägga sig sent när man har barnvakt och inte. Vad jag menar är att man lämnar bort de små för att få sova ut, inte bli terrad var tjugonde minut av en telefon med gråtande barn i andra änden av telefon.  Hur som helst fick Sol och D hämta Sols bästis i Malung den dagen och hon sov över till söndagen. Jag tänkte passa på att städa och baka  när Nova var hos farmor och de andra inte hade kommit hem.

Men då kom lillbus hem och ville bara grina och ligga i sängen och hålla mamma i handen.  Så det var det.
På söndagen skulle brorsan, hans fru, min farsa och mina andra två syskon komma och jag hade inte hunnit bädda i deras sängkläder, bakat eller nåt jag planerat. Så insåg jag att Maria skulle ju komma kl 11 och klippa oss. Varmvattnet var naturligtvis avstängt när jag kom upp och inte hade jag kommit håg att ta ut pengar. Så slänger ihop en kaka, sätter på varmvattnet, kastar mig ut efter grönt.  Och hann precis tvätta håret innan Ia kom. Klippkalaset var precis klart när Nova började vänta in Morfar. Som var sen som vanligt och tjatet eskalerade medan jag städade och flängde. Sen ramla släkten in när jag skulle skjutsa Malungsgästen till bussen. Hej hopp.

Sen var det spelkväll med de vanliga inslagen. Daniel och Figge leker besserwissrar, farsan vinsinne gör att han glömmer hälften. Nova surar för att hon inte vinner ja allt som gör en kväll perfekt. Morgonen efter (måndag 21) fyller Sol år. Figge och Lotta åker tidigt och jag bakar allmedans Amanda (min syster) berättar om tonårslivet vedermödor i storstaden. Pappa och D bråkar med en skrivare. Och varenda människa ringer varje halvtimme för att förtvivlat höra vad Sol vill ha. (För tusende gången, Jag vet inte mer än någon annan.)

Så kommer farfar kl 12 och ska hämta Sol. Även fast vi har andra gäster här för att träffa henne och hon gärna vill va hemma så ska de ut på fika så han slipper träffa min släkt sen på kalas : D Ja vad säger man.
Sol blev nöjd med dagen och det är allt som räknas. När sista gästen for kl åtta var det plötsligt väldigt tyst i huset. Jag tycker om min släkt men när man träffar alla i samma veva blir hjärnan som ett vacuum på mig.


I dag är jag fortfarande yr av min egen förmåga att stressa upp mig. Allt handlar om organisering, faktiskt och den förmågan är kraftigt nedsatt just nu. Men i år behöver jag inte bekymra mig om julafton. Ska till svärfar på kvällen och ska klämma in resten på något sätt också. Men matbestyren är minimala.

19 december 2009

God save the Queen

'It's beginning to look a lot like christmas' som Bing Crosby sjunger. Snön ligger i drivor och temperaturen utanför lovar halvt om halvt att snön får ligga kvar till dagen J. Det är vackert men förbannat kallt. Med tanke på hur jag mår av temperaturer runt plus tjugofem så ska jag väl vara glad när vi har det så här, men jag gillar lagom när det gäller väder. Lagom. Hör ni det vädergudar. Inte värmeböljor i maj när man jobbar, inte kyla som hindrar barn från att gå ut på jullovet.

Själv gick jag ut i går i dubbel bemärkelse. Först flängde jag runt i affärer medan min värmedyrkande man såg blekare och blekare ut, han uppskattar inte riktigt det friska vädret : D Medger att det var löjligt kyligt ute. Men det hindrade oss inte från att senare på kvällen fara till min gamle kollega Phil och umgås. Det var jättetrevligt och bra träning för mig eftersom majoriteten på Phils fester är engelskspråkiga. Mestadels är det engelsmän. Jag frågade en av gästerna lite fint hur det kom sig att han refererade till sig själv som engelsman och inte britt. Då fick han en märklig glimt i ögat och sa med övertygelse att det berodde på att han först och främst är engelsman . Det är så roligt för just det här har jag ju nyss läst om i skolan och det var ett av ämnena jag skrev om i sista tentan. Han förklarade att det är så bara, i Storbrittanien ser sig ingen som britt utan skotte, irländare o.s.v. Känsligt ämne alltså. Sen tillade han halv viskande att en av killarna var från Dublin och då svarade jag att det hade jag aldrig trott för det hördes verkligen inte. Varvid Mark (som min konversation partner hette) såg förfärad ut och sa i ännu lägre ton att det kanske var klokt om jag inte sa det till honom för då skulle han bli djupt sårad. Jag tycker att det hela var komiskt men lydde rådet. Hur som helst är det roligt att få prata engelska en hel kväll, särskilt efter ett glas vin för då tror man i alla fall att man är riktigt bra på det ; )

16 december 2009

Lättad

Hi, hi vi fick iväg flickebarnet, jag tror tom att hon tyckte det var lite roligt och intressant. Faktum är att hela morgonen gick smärtfritt. Det brukar väl vara så var åttonde vecka eller så att en sån dag infaller. Ja, jag tackar och tar emot. I övrigt så lämnade jag in sista tentan för terminen i går så nu kan jag koppla av en smula.


Nu ska jag koncentrera mig på födelsedag och jul. Dags att städa huset, baka lite till och shoppa hysteriskt (när pengarna kommer).

15 december 2009

The end of the line ?

Ibland får man erkänna sig besegrad trots att man inte vill. Ibland får man acceptera att hur man än försöker påverka ödet gör det som det vill. Ibland får man ta att saker helt inte går som man planerat.
Nu är det så att jag inte är så duktig på ovanstående. Faktum är att jag tror aldrig jag har klarat av det.

Det brukar göra att jag ofta utkämpar hopplösa kamper och gråter onödigt mycket, onödigt ofta. Som nu. Jag önskar att min äldsta dotter skulle få må bra och jag och min man har kämpat för att hon ska få hjälp mot sin ångest oro. Efter tjat och väntan så fick vi mot all förmodan komma in till BUP och skulle få specialhjälp av HAB. Men alla planer faller platt till marken om inte huvudpersonen vill ta emot hjälpen. I morgon skulle vi åka och börja en behandling men hon vägrar. Hon mår bra säger hon. Hon är inte knäpp. Och hon vill inte ha någon hjälp eftersom inget är fel.

Så allt vi har jobbat för bara rinner ut i sanden. Jag har försökt att förhindra en större tonårs kris genom att hon ska få lära sig ångesthantering innan puberteten slår igenom med full kraft. Det har varit mitt syfte hela hösten att hitta en väg till en hanterbar vardag för min ständigt grubblande,stressade och ängsliga flicka. Så vad nu ? Man kan tyvärr inte tvinga någon att göra det som kan vara bra för dem om de inte är motiverade. Ja, jag har försökt muta, vädja och hotat men hon är hon och ingen kan vara bestämd som den damen.

Så jag funderar nu på om jag har nått slutet på mina möjligheter att påverka hennes framtid. Vi kommer knappast få tillbaka dessa chanser av landstinget. Är jag besegrad ? Vi får se. Anna - böjd, inte knäckt.

12 december 2009

Musik

Music is the food of love so baby play on... ja musik ska byggas utav glädje. Som ni märkt har jag ju en förkärlek för listor. Och nu villjag skriva en musik lista, om vilka sånger jag främst har spelat för mig själv i år. Min gamle polare Kronquist har en teori om att man kan lära sig mycket om andra människor genom att kolla in deras musiksamlingar. Det kanske ligger något i det. I alla fall tror jag att man kan ana vilken fas en person är i genom att titta på musikvalet. Om du läser det här Kallur vet du att du är den perfekte representanten för det påståendet.

Hur som helst har dessa snurrat i mina öron främst i år;
Blink 182 -I miss you. Gammal låt men den har en underbar gotisk video och efter att ha separerats från mina arbetskamrater på Ostnor lyssnade jag mkt på denna och saknade galningarna där borta.
Blink 182- What's my age again. Tja ålderkris i våras, vad kan jag säga.
Jonny Cash - God's gonna cut you down. Denna är inte heller helt ny men väldigt bra när man begrundar allt.När jag känner mig gammaltestamentlig funkar den suvvo.
Carter Burwell - Bella's lullaby.Jag älskar instrumental musik förmodligen för att frånvaron av sång gör att man kan lyssna på melodin. Den här är stämningsfull ochhar man sett Twilight vet man.
Mutemath- Spotlight. Ja, jag vet men det fanns många bra låtar på soundtracket.
The Black Ghosts - Full Moon. Medge att gruppnamnet och låttiteln har snygga namn.
Paramore - Decode. Den här låten fick en grammis nominering i USA. Och Hayley rockar.
Paramore - Misery business. Och ännu mer rockar hon i denna pärla som svarta Malin tipsade mig om.
Beyonce - Halo. Beyonce har allt, skönhet röst, figur och guld : )
Dixie chicks - Good Bye Earl, Easy silence och Long time gone. Märkligt nog har jag blivit countrifierad i år. Jag skyller allt på Malin. Och Marta Stewart. Och Stephenie Meyer. Alla har de bidragit till en märklig försvagning av mitt rabiata USA-motstånd. Amerikanska södern känns en smula lockande av någon onaturlig anledning.
Lady Gaga - Pokerface. Hemsk style, roliga låtar.
Lykke Li- Possibility. New Moon. Förkrossad Bella,  need I say more.
Petter, Ison & Fille, Mogge -För alla dom. Jag vet att jag är barnsligt förtjust i Petter men den här låten är dessutom samplad från superhunden Mauro. Så fin, så catchy och så svensk.

Visst kan man se ett tema eller ana vilka faser jag har gått igenom i år.  Det stämmer sentimentalitet och fjortisgalenskap. I min klass har jag otroligt många musikintresserade människor och en del av dem spelar i band eller sjunger. Det känns bra tycker jag. Om det är något som känns positivt så är det när kreativitet flödar.

Trött, var är John Blund ?

Bara så att ni vet, det är onormalt att gå upp 06'15 för att ha en tenta på en lördag ! Sen har jag knappt kunnat sova. Den enda trösten var att jag drömde att jag hade blivit smal och hade jättebra klädsmak. Well there is a first time for everything.

11 december 2009

För alla dom

Hurra idag är det Daniels tur att ha namnsdag. Just nu tror jag att han har svårt att fokusera på denna högtid då han sliter med en hemtenta. Jag är inte avundsjuk ett dugg. Försöker förtränga mina egna två sista tentor så mkt som möjligt : D

Okej nu har min självömkansperiod gått över. Och i morse insåg jag vad som hade fått bägaren att rinna över. Ja jag hade visst lite dålig koll på var i min månfas jag befann sig så det var bara att ut och köpa bindor. Pms jag säger bara det. En del känner knappt av detta och andra vill bli eremiter men så kan det vara.

Julen står för dörren och detta mottages ofta med blandade känslor hos många. Särskilt svårt kan det vara om livet är tungt på andra plan. Pojkvännen har gjort slut, mormor är sjuk eller det älskade husdjuret har vandrat över till de sälla jaktmarkerna. Det finns många sorger och bekymmer. Men i de flesta fall har många av oss det alltid lite bättre än någon annan. Fast vi vill inte gärna tänka på det. Men jag vet för min egen personliga del att jag har det bättre än minst en miljard människor. De som upplever krig, svält, förtryck, svår fattigdom, tortyr, hemlöshet, och ja ni kan säkert fylla på listan.

Jag är nog redo för den där tacksamhetslistan nu tror jag. Även om jag inte ska tråka ut er med detaljer om allt som är bra i mitt liv vill jag ändå nämna vissa element.
Först och främst är jag glad att jag har min familj, barnen,mannen, hamstern och fiskarna samt husspökena. (Se ingen glömd)Inte bara av det där vanliga skälet kärlek och ja ni vet. Utan för att de ständigt lär mig nya saker om andra människor och mig själv.Det är i mötet med andra vi ofta definerar vilka vi är.
Sen alla andra människor som jag någonsin träffat, de har också lärt mig om människans natur. Eftersom är jag lider av sjuklig nyfikenhet när det gäller att förstå hur allt hänger ihop är jag glad att annonsera att alla ni har lärt mig att jag faktiskt inte vet någonting utan att jag ständigt jobbar med hypoteser. Precis när jag tror att jag förstår något möter jag en ny person som inte faller innan för mitt upptäckta mönster och då är det dags att skriva om kartan. Bra jobbat allihop, fortsätt så. Jag vill lära mig mer.

Men nu var det de där som inte har det lika bra som mig eller dig. Vad ska vi göra åt det ? Skänka pengar i bössor ? Köpa vykort av handikappade konstnärer ? Säga att vi aldrig ger bort pengar för det kommer aldrig fram till rätt personer. Påpeka att vi bara ger för att slippa ha dåligt samvete. Jag kan inte sortera ut det åt någon annan men jag vill, önskar att vi tar en stund och funderar på saken. Till höger om inläggen finns länkar till en del organisationer, gå gärna in där för att läsa om deras förslag. Eller tänk lokalt. Vet du någon som inte har det så bra där du bor. I storstäderna existerar hemlöshet på riktigt. Det är inte bara i Angola eller England.
Köp Petter med vänner nya låt "För alla dom" på itunes för 9 kronor. Intäkterna går till Situation Sthlm. Eller rensa ur barnens gamla kläder och gå till myrorna eller stadsmissionen eller läkarmissionen med dem. Här i Mora tar de emot på måndagar mellean 13- 18. Det kostar 30 kr och går till hyra av lokal. De som är där jobbar ideellt.

Ibland har man inga pengar eller saker att skänka men man har något annat. Sig själv. Ensamhet är också svårt för många. Man kanske har en avlägsen släkting eller gammal kompis som är lite isolerad. Hör av dig. Vi svenskar är lustiga så, vi tror alltid att vi tränger oss på. Men hur är det där egentligen när vi själva känner oss under isen ? Visst finns det gånger då vi önskar att någon bara ville komma förbi så vi slapp sitta själv med våra mörka tankar. Samtidigt vågar vi inte ringa och be om det stödet. Så vad gör vi då. Sitter i mörkret och bara hoppas att någon kan läsa våra tankar och knackar på dörren.

10 december 2009

Malin och Nobel

Ni vet vad det är för dag i dag va ? Just det, det är MALINS namnsdag. Sen var det visst nobeldagen : D
Hur många läser nobelpristagarnas böcker, seså var inte blyga räck upp händerna. Är det någon som ens vet vad årets pristagare heter ? Ja om ni inte vet att Obama fick nobels fredspris då behöver ni en snabbkurs.

Fysik: Charles Kao  som delar med Willard Boyle och George Smith. Alla är över sjuttio år och sysslar med moderna forskning, Kao med fiberoptik och de andra killarna med saker som används i digitalkameror.
Medicin: Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak. Vad har de gjort då ? Kommit på hur kromosomerna som innehåller vår arvsmassa kan kopieras på ett fullständigt sätt vid celldelning och hur de skyddas mot nedbrytning.
Kemi:  Venki Ramakrishnan, Thomas A. Steitz och Ada E. Yonath. De har arbetat med ribosomer , små pluttar i kroppen. Deras upptäckter har lett till att vi nu lättare kan göra bättre antibiotikor och i förlängningen rädda liv.

Dessa ovanstående brukar allmännheten ofta ha noll koll på men fredspriset och litteraturpriset vet många. Varför Barack Obama har fått priset är en intressant fråga. Får han det för att han ska göra något bra eller vet nobelkommitten något vi andra inte vet. Jag har förhoppningar på Obama men han är en människa som alla andra och man kan inte få pris för ingenting. Är det något som det här priset inte kommer att ge honom så är det support hemmifrån. Tvärtom tror jag. Amerikanarna är redan rädda för skattehöjningar om han får igenom ett nationellt hälsoprogram. Om den här killen lever i slutet av nästa år då skunde vi ha gett honom priset, för jag tror att han lever farligt.

Herta Muller som fått litterturpriset har iaf presterat. Hon skriver om förtryck, att leva i exil och som det sägs väldigt poetiskt. Jag har aldrig läst något av henne. Men hon är säkert bra. Fast underligt nog är hon inte så känd ens i många litteraturkretsar internationellt. Okej jag förstår att Stephenie Meyer, Astrid Lindgren eller Tolkien inte kommer att få det priset någonsin. Men allvarligt är det inte en konst att skriva så att många människor vill läsa dina verk? Borde inte en populär författare kunna få pris på den meriten att de är älskade, bästsäljande och skriver om sådana ämnen som vi den stora massan känner igen oss i eller drömmer oss bort mot.?

Det är fult att vara bred, mainstream i de bildades värld. Särskilt i Sverige upplever jag det som. Att vara den mest poulära hos publiken betyder ofta utfrysning av kultureliten. Finns det ingen öppenhet i det här tänkandet? 

09 december 2009

It's the end of the world as we know it

Okej Malin jag är inte riktigt redo för tacksamhetslistor än men jag närmar mig. Gittan har läst ditt sista inlägg och håller med om mycket du skriver. However människor är olika och det en person nöjer sig med är inte den andras ribba. Matriella ting är egentligen oviktiga det behöver inte Buddha berätta för mig eller någon annan. Jag var inte så tydlig igår det vet jag men vad hela inlägget handlade om var känslan av att aldrig utvecklas, att aldrig nå fram till sina mål, att bli motarbetad av det system man är född in i.

Jag är trött på att världen är orättvis.
Jag är trött på att en svart person i USA 3,5 gånger oftare blir dödsdömd som en vit.
Jag är trött på att veta att vi betalar bland de högsta skatterna i världen och ändå får inte sjuka personer den vård de behöver.
Jag är trött på att läsa om att femåringar har funnits mördade efter att mamman visat sig prostituerat barnet.
Jag är trött på att tillgången till pengar från födseln styr våra liv och bestämmer vilka samhällsklasser vi sannolikt kommer att behålla livet ut.
Jag är trött på att vårdpersonal,lärare och samhällsarbetare ska ha sämre status och lön än folk som spelar tennis och folk som knullar under filtar i program som Big brother-paradise something-something.
Jag är trött på arbetslösheten överlag för mig själv och mina medmänniskor.

Börjar ni se ett mönster ? Livet kraschar in i min hjärna ibland. Hjärnan kan inte hålla isär om jag är ledsen för att min lillasyster aldrig får den hjälp hon behöver mot sina demoner eller om det är en mamma i något afrikanskt land som har förlorat sitt barn i en vanlig barnsjukdom som vi vet att det finns vaccin till. Hjärnan kan inte klara det som inte hjärtat kan heller. Alla intryck väller in i mig som en tsunami och kastar omkull min lilla ynkliga sköld jag försöka ha för att slippa känna. Jag känner mig vid sådana här perioder som den mest skyddslösa flickan i världen. När saker slutar flyta, när jag har läst nyheter ett tag, sökt efter fakta på internet för att jag måste -det tillhör skolarbetet- då blir jag katatonisk en stund. Men sen....går det över. Först brukar jag få för mig att det är mig det är synd om. Sen är det synd om alla andra. Sen tror jag att jorden kommer att gå under för att det lutar åt det.

Fast så händer det något oväntat, eller roligt. Som att jag får VG på ett prov jag inte hade förväntat mig. Eller en gammal arbetskompis som bjuder mig på fest. Eller min underbara svägerska Ida tar med sig båda barnen hem och låter dem spela WII. Eller så blir två människor kära. Som mamma och Roffe. Och så börjar jag fundera på hur Tim Burtons film om Alice i Underlandet kommer att bli? Och så märker jag att det mörkblåa bleknar lite. Ser det inte lite ljusblått ut där på horisonten. Samma färg som himlen när drömmolnen seglar förbi. Jag ska gå dit och se efter.

08 december 2009

Blå

Hm, nu skulle det förstår kännas bra om jag kunde skriva ett muntert julinlägg eller liknande . Men jag kan inte.Eller mera sant, jag vill inte.

Livet är som vi alla vet cykliskt.Det går i spiraler, upp och ner. Eller som Ulli skulle ha sagt ' Snurrar upp,snurrar ner men det ger så lite.' Där  har jag varit ett par dagar. Saker ordnar sig, det gör det alltid. Men någonstans inom mig börjar jag tvivla. Kan jag verkligen förbättra minsituation. Är det inte närmare sanningen att jag står där jag alltid varit. Utan fast jobb, dåligt ställt och med en inre känsla av ensamhet. Det sistnämnda är förstås en känsla bara. Och jobb ja vem har det ? Men jag är trettiosju år och har faktiskt jobbat en hel del i mitt liv. Tagit jobb som andra rynkar på näsan åt, städat - vårdat- smutsiga verkstads monteringar. Har något av detta fört mig någonstans. Nej. Har jag fått fast jobb fast jag har gått upp vid fem på morgonarna, jobbat helger och kvällar, varit på ställen där själen kryper ihop av olust. Nej.

Ska mina studier ta mig framåt? Just nu känner sig själen mörkblå och vingarna är gråa av all aska och dammet ligger tjockt på fjädrarna. Jag orkar inte lyfta från den här platsen av självömkan idag. Kanske imorgon. Eller om ett år. Ingenting motiverar mig. Inte julen, inte bristen på guld och ingenting faktiskt.
Är det så här det ska vara resten av mitt liv. En kamp om olika saker dag ut dag in. Är det inte matriella ting så är det kampen för barnen. Ska det bli lungt i mig någongång.

There's a possibility
All that I had was all I'm gon' get

Lykke Li

05 december 2009

Svensk

 idag ska jag göra en sak i ära till min lillebror Mike. Skriva om svenska filmer. (Jo Michael det är sant.) Mellan oss två finns en liten kil pga min ovilja att för det första se svenska filmer, för det andra tycka om dem och för det tredje min ovilja att ändra inställning. Ni förstår Mike anser att man inte ska vara så konservativ att man bara bestämmer sig för att man tycker en sak och sen envist hålla fast vid den åsikten utan att testa om man har ändrat sig. Så igår kom jag fram till att det faktiskt finns svenska filmer, actörer och serier som jag har tyckt om. Jag vet, jag blev lika förvånad själv. Och eftersom att jag älskar att göra listor ska jag dela med mig av mina slutsatser. Ni kommer säkert se ett slags tema avslöja sig : D

1 Kopps - Ja Josef Fares men inte Jalla,Jalla. Jag skrattade mer än jag gjort på flera år åt Torkel och Fares.
2  Svart Lucia - Många svenska skådespelare, thriller och jul i samma film. Plus att slutet utvecklar sig till ett drama. Vad kan vara mer svenskt än drama.
3 Tomten är far till alla barnen - Såg den första gången förra året och blev glatt överraskad. Frustration och ansträngda familjerelationer kan vara så roliga.
4 Frostbiten - Vampyrer och snön, så luverly.Undrskattad rysarkomedi.
5 Storm - Ja här kommer brorsan inte hålla med men faktiskt var agerandet bra, storyn ovanlig och det var ett drama bara serverat så sci-fi aktigt att tom jag kunde svälja det.

Det var ingen inbördes rangordning för jag vet inte vilken som är bäst direkt men jag gillar dem alla trots deras svenska ursprung. Så nu måste jag tvinga på er en skådespelarlista som är rangordnad;

1 Per Oscarson - Kom igen M. tom du kan se logiken här. En fantastisk man med många stora roller bakom sig. Inte bara skalleper.
2 Suzanne Reuter. - Hon är en person som borde ha slagit utomlands. Hon och Lena Olin kunde ha bytt plats. Suz är en så begåvad aktris att hon får majoriteten av de andra svenskarna att framstå som amatörer.
3 Lennart Jäkhel - Och jag har inte ens sett jägarna.
4 Stellan Skarsgård - Jag tycker att han gör både svenska och utländska filminsatser bra. Men det har varit lite tyst på det här hörnet ett tag nu.
5 Peter Stormare - Förutsägbart va ! Men han gör många ovanliga roller . Den enda rollen som får mig att grimasera är Hamilton. Ugh.
6 Här skriver jag ned några blandade orankade men ändå bra skådisar. Björn Kjellman, Börje Ahlstedt, Tor Isedal Rober Gustafsson, Viveca Lindfors, Birgitta Andersson, Tomas Von Brömssen och Greta Garbo.

Wow Mike det trodde du inte va ! Nu tänkte jag göra lite reklam för min bror här. Trots hans märkliga öppenhet för svensk film så lyssnar han inte bara på svensk musik. Om ni tittar på mina länkar här till höger så hittar ni hans digglista. Om ni är minsta intresseras av r&b, hiphop och pop så ska ni gå in och kolla. Själv lyssnar jag ju mest på flöjtmusik och madrigaler men hans sida är så intressant att tom med jag finner mig själv nynnande på remixar av BEP/Britney.

03 december 2009

Awkward

Just nu skiner inte solen, inga fåglar kvittrar i trädtopparna. Jag vill bara lägga mig under en filt. För det första så har jag tappat en hel del studiemotivation. Ska hålla i en debatt om prostitution på onsdag och ser inte fram emot det, sen ska jag ha den sista tentan senare den veckan på lördagen. Blä. På en lördag igen suck. Bortskämd som jag är tar det emot att gå upp en dag när jag egentligen ska ha sovmorgon.
För det andra strular det med vårt uppvärmingssystem just nu. Stackars Daniel jobbar på att lösa det. Men som det ser ut nu blir det ingen värme i huset eller duschar på ett tag ni fattar vitsen ! Av nån jäkla anledning ska saker gå sönder i december varje år hos oss. Det bara råkar vara den månaden då läget är värst. Dels är lånen högre, sen fyller Sol år och sen är det jul. Förra året tror jag det var bilen som dog eller var det året före,ja ja inget att göra något åt.
För det tredje har inte barnen somnat än. Sol vill men Nova är omöjlig just nu. Den senaste veckan har hon haft svårt att somna för att hon grubblar så över en sak. En sak som jag och hennes far är lite för pryda för att avslöja. Hon ligger sömnlös på kvällarna för att hon har fått reda på att när man föder barn kan man få ta en epiduralspruta.  Och hon är väldigt spruträdd. Så varje kväll har hon pumpat oss (mest mig) om det här med barnafödande och tillblivelse. Jag har milt förklarat att man behöver ingen spruta. Hon har i sin tur förklarat för mig att hon ska inte föda några barn. Hon ska adoptera en treårig flicka från Finland har hon bestämt. (!?)

Men kruxet är att hon har förstått att man kan bli med barn när man får en kille. 'Så räcker det med att pussas 'frågar hon oroligt. Varvid jag skruvar obekvämt på mig och mumlar att det krävs mer än så. I går kväll kom jag så långt som att förklara att tjejen får ett frö från killen. Hon vill inte ha några frön inte.' Nej',  säger jag, 'men man kan äta tabletter mot fröna'. Hon är tyst och tänker. 'När ska jag börja med dem då '?' När du blir stor som dina mostrar och får en kille du blir kär i', säger jag. I kväll kom hon precis när jag grubblade över värmen i huset och bekymrade mig över min hårt prövade man. Jag var inte upplagd för blommor och bin men vill inte låta henne grubbla sig till sömns heller. Nu var frågan så direkt ställd också. 'Hur kommer fröet in i en då', undrar hon. Okej jag måste erkänna att den här delen av att vara mamma är inget jag behärskar, jag klarar inte riktigt sånt här av något skäl. Men så slog det mig att Malin, underbara Malin har lämnat en bok om familjen här. Så jag letar fram den och vi tittar på  tecknade pedagogiska bilder tillsammans. Vi hittar en där pappan ligger spritt näck på mamman. 'Aha', säger hon och ler generat men nöjt. Sen tar hon med boken in i barnkammaren för att studera lite till. Så nu vet hon. Trots mina uppenbara brister på området.

01 december 2009

Klantig eller ?

Senast igår morse sa jag till min man att jag inte trodde att vi skulle få någon snö i år eller kyla heller  för den delen. Så döm om min förvåning när jag klev utanför dörren igår kväll och fick se snön falla i maklig fart. Jag är glad att jag hade fel, för handen på hjärtat, visst är det mysigare första december om det är lite pudervitt på marken.

Anledning till att jag gick ut vet de som läst Daniels blog. Jo visst gick jag och min svägerska Ida på fel föreställning igår. Alltså jag orkade inte vänta tills i Mars när New moon kommer ut på DVD så jag och Ida impuls bestämde att vi skulle gå. (Okej jag uppviglade henne.) Så där står vi kl sex och förundras över alla medelålders människor och vuxna par som tänker se Bella bli knäckt, pojkar som sliter av sig kläderna stup i kvarten och lyssna på väldigt modern musik. Först när jag har biljetten i min hand trillade polletten ner. Nej, det var så sjukt att man måste ha varit med för att förstå hur förvirrade vi var. I alla fall kan man inte ge upp så lätt så vi ställde om oss på kl nio. Det var då jag såg de välsignade flingorna.

Varför blir man så besatt av vissa filmer och böcker ? Jag vet inte? Ärligt talat för min egen del tror jag att jag är så omogen att jag behöver total verklighetsflykt ganska ofta. Det är ett slags mått på min bristande förmåga att hantera verkligheten som den är.

PS. Sorry Cissi vet att jag mumlade nåt om att ringa dig om jag skulle gå en gång till men ibland är jag impulsiv.