God save the Queen

'It's beginning to look a lot like christmas' som Bing Crosby sjunger. Snön ligger i drivor och temperaturen utanför lovar halvt om halvt att snön får ligga kvar till dagen J. Det är vackert men förbannat kallt. Med tanke på hur jag mår av temperaturer runt plus tjugofem så ska jag väl vara glad när vi har det så här, men jag gillar lagom när det gäller väder. Lagom. Hör ni det vädergudar. Inte värmeböljor i maj när man jobbar, inte kyla som hindrar barn från att gå ut på jullovet.

Själv gick jag ut i går i dubbel bemärkelse. Först flängde jag runt i affärer medan min värmedyrkande man såg blekare och blekare ut, han uppskattar inte riktigt det friska vädret : D Medger att det var löjligt kyligt ute. Men det hindrade oss inte från att senare på kvällen fara till min gamle kollega Phil och umgås. Det var jättetrevligt och bra träning för mig eftersom majoriteten på Phils fester är engelskspråkiga. Mestadels är det engelsmän. Jag frågade en av gästerna lite fint hur det kom sig att han refererade till sig själv som engelsman och inte britt. Då fick han en märklig glimt i ögat och sa med övertygelse att det berodde på att han först och främst är engelsman . Det är så roligt för just det här har jag ju nyss läst om i skolan och det var ett av ämnena jag skrev om i sista tentan. Han förklarade att det är så bara, i Storbrittanien ser sig ingen som britt utan skotte, irländare o.s.v. Känsligt ämne alltså. Sen tillade han halv viskande att en av killarna var från Dublin och då svarade jag att det hade jag aldrig trott för det hördes verkligen inte. Varvid Mark (som min konversation partner hette) såg förfärad ut och sa i ännu lägre ton att det kanske var klokt om jag inte sa det till honom för då skulle han bli djupt sårad. Jag tycker att det hela var komiskt men lydde rådet. Hur som helst är det roligt att få prata engelska en hel kväll, särskilt efter ett glas vin för då tror man i alla fall att man är riktigt bra på det ; )