Chirp,chirp....

Våren hade jag glömt under veckan som passerat. Det är först nu när jag sitter i tystnaden här hemma och hör fåglarna sjunga sina locksånger som jag påminns om den. Alla andra sover bara jag är vaken. Så skönt. Stillhet är underskattat. Just nu skiner solen och i dag ska jag gå ut och se vad som vaknat mer i min trädgård under min mentala frånvaro.

Hoppas att vulkanaskan lugnar ner sig och att den låter folk åka var de vill och att man ska slippa dra ner den i luftrören tillsammans med allt förtjusande pollen.