25 september 2012

Öl och helighet

Terrific Tuesday to all of you! Oteknisk som jag är inser jag att typsnittet blivit mindre på bloggen men innan min it-tekniker får tid över så får det se ut så här. På makens (min it-tekniker) jobb har de regelbundet fredags fika med tema. Åh, sånt gillar jag. Fika generalen bestämmer teman och de kan vara allt möjligt. D har haft både hallon och blåbär, men sist bestämde generalen att de skulle ha nationalitets tema.

Och hurra, D fick Storbrittanien. men hur gör man då. För det är inte riktigt England, utan man måste tänka på Nordirland, Skottland och Wales också. Men som tur var så hade vi redan imperialist muffinsformar, och en aning vad de i alla fall gillar gemensamt i dessa fyra trakter.
Precis - Öl.
Tack vare Nigella Lawsons recept på choklad Guiness-kaka så blev det muffinsar med fyllig smak. Det låter en smula märkligt men till och med provsmakarna (läs barnen med kamrater) godkände dessa sammetslena sötsaker. Det blev en smula undran vad som var brittiskt med muffinsarna bortsett från flaggan på formarna, och jag tror att det väckte en viss förvåning när ingrediensen avslöjades. Godare än det låter. Vill man provbaka kan man testa Nigellas egen sida här!

I övrigt så är jag förkyld, men hur kul är det att veta. Så jag berättar att i en by någon mil härifrån hade vi under pesttider en helgonlik kvinna som inte var rädd för att trösta de smittade med tröstande bibelord. När de inte kunde ta sig till kyrkan så tog Malin som hon hette kyrkan ut i skogen till dem. Min mor tog dit mig ibland, och med några års mellanrum far vi dit.
Det ligger väldigt fint i en glänta och inger mer lugn än någon riktig kyrka jag någonsin besökt.
Här vid Nova skymtar besöksbänkarna. Tämligen nygjorda, för tidens tand har tärt på de originella stockarna. Men tänk vilket mod av en kvinna under svåra tider. Jag känner mig alltid stärkt efter vi varit där. Malibambo kallas det och inte ens lokalbefolkning vet alltid att det finns där uppe i skogen. Om ni mot all förmodan går, cyklar eller bilar runt Gesunda trakten så finns det där. Bättre vägbeskrivning hittar ni kanske av dessa.



6 kommentarer:

  1. Mmm bananpajen var supergod! Speciellt med lite chokladsås på toppen.. ;)

    Här kommer receptet på det Ann nämnde, så kan du testa själv. =)

    Kaffeost!
    Ingredienser:
    2 liter standardmjölk
    ½ dl vispgrädde
    2 tsk ostlöpe (finns på apoteket och i vissa butiker)

    Häll mjölk och grädde i en 3-liters kastrull.
    Värm upp till fingervarmt (37 grader C).
    Lyft av kastrullen och blanda i ostlöpen. Låt stå ca 30 - 40 min tills vätskan stelnat (ystat sig).

    Rör om försiktigt med en hålslev samtidigt som du värmer upp vätskan till fingervarmt igen.
    Fös under tiden ihop osten från kanterna in mot mitten av kastrullen.
    När osten samlats till en boll i mitten värms alltihop upp till kokpunkten - men det ska ej koka upp! Ta kastrullen av värmen just innan vasslan kokar.

    Lägg osten i ett finmaskigt durkslag/stor sil/ eller i en ostform om du har en sån.
    Pressa ur så mycket vassla som möjligt ur osten. Ställ en tyngd över och låt stå några timmar så det sista pressas ur och osten blir torr.

    Sätt ugnen på 200 grader C. Tryck ut osten i en välsmord eldfast form - osten ska vara max 3 cm tjock så är den lagom. Grädda osten i mitten av ugnen tills den fått färg.

    Om kanterna blir hårda - linda in den varma osten i aluminiumfolie efteråt så mjuknar de.

    När osten kallnat - skär i små kuber eller strimlor, lägg en hög i kaffekoppen och fyll koppen med nykokt kaffe.

    Saknar dig gumman! <3 Hoppas du kommer snart igen!
    Kramar
    Sanna


    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för svaret : ) Ja nu måste jag nästan testa det snart receptet.

      Radera
  2. Svar
    1. Tack, jo det är de : D om jag får säga det själv.

      Radera
  3. hej raraste! vilket väldigt fint inlägg. rörd blev jag över Malins verk och lugnet i skogen. och hur du skriver. visst är det så när man är förkyld att det gärna vill komma med, men så känner man att men åååh..inte ville de höra det juuhh :))) så fint du vinklade det här. och historien med fikat så kul. hur ni tänkte tid. och den som hade tid att baka ;)
    om det hos mig:
    det är så sant så sant. man minns verkligen precis hur det var tycker jag. fast jag minns inte att det var så tidigt (ler) men visst minns man, och det sticker lika mycket i ens eget bröst när kärlekssorgen får husera. förvånad sitter man där och känner precis som det var då. så mycket det lär en verkligen. och hu vad tiden går fort, att lämna hemmet är ju aldrig att tänka på.. :)

    kramar Lycke

    SvaraRadera