15 juni 2013

Lättare sagt än gjort


Jag önskar att det inte var så här, men det är nog verkligen så det är för oss ...alla.

9 kommentarer:

  1. Svar
    1. Hm, sorgereaktion över människor och omständigheter. Ibland är det inte döden som tar våra vänner ifrån oss. Jag tar nog saker allvarligt, något som kanske slipas bort med åldern kanske. Lite titan runt mitt hjärta hade underlättat ibland.

      Radera
    2. vet inte, livet är ju varierande, vissa förluster tar mer på en

      Radera
    3. Det är nog sant Hannele. Våra relationer till andra människor är för mig det viktigaste som finns. En del band är starkare än andra, då är det tuffare när de brister.

      Radera
  2. hej fina! jag tror ju på att det finns många vägar som är möjliga. även när man står där vid vägskälet..att det alltid finns dörrar öppna för annat, en annan uppfattning, en annan känsla. men ibland kan det nog vara så att det kört fast till dess botten också. fast jag har lite svårt att erkänna det. hängiven tron att allting går att fixa..:) ändå..

    kramar Lycke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kramar tillbaka....ja, jag letar dörrar nu kan man säga. Skogen är lite stor och vild bara.

      Radera
  3. Är det också möjligt att se det som att det förändras istället för att det tar slut?! Tomejto; tomaaato?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Transformation...är ändå ett slags slut. Men att vara människa är att vara en varelse medveten om ändlighet. Att släppa taget är ibland det svåraste som finns.

      Radera