04 juni 2014

...wake me up inside...

Äntligen regn igen. Allt det gröna blir grönare och jag blir inte vimsig av värmeslag. Ibland tror jag att folk tänker att jag måste vara ironisk med mitt "Emma-Tvärtemot" tjatande vad väder gäller. Ibland önskar jag själv att det var så. På sommaren kan jag uppskatta morgonsol och sen kvällssol. Men aldrig 35 grader varmt i solen liggandes och sola. Så ni kommer aldrig att få läsa att jag är på en solsemester.

Däremot så älskar jag ju att bada i sjöar och hav...så det längtar jag efter ibland på vintrarna. Och att växterna kommer tillbaka.
Särskilt i år har det glatt mig att få se att gullvivorna börjar komma igen efter nermejningen av min trädgård för två år sen. Jordvärme. Tom tog jag in en liljekonvalj en dag fast jag vet att jag blir sjuk av dem, precis som att jag inte ska inhalera syrendoft. Men ibland är det värt att bli lite allergisk för att få andra sinnen att vakna till liv.

Jag är så less på att inte bara kunna vara mig själv än helt och hållet. Att inte få höra av en doktor att min depression är helt borta. Men när jag sitter med tolv frösorter som inte hamnat i jorden än då vet jag ju att det inte är helt bra. För den gamla jag väntade in våren enbart för att få så och jobba i trädgården...inte för solen utan för jorden.

Vissa dagar tror jag att allt är ok, men aldrig en hel dag. Jag får ibland frågan vad skulle jag vilja göra. Ingenting säger jag oftast. För ingenting känns lättast att säga. Men innerst inne så tror jag att om jag hade någon som höll min hand och tog mig till att gå igenom olika trädgårdar varje dag i ett par månader så skulle jag må bättre. Så varför kan jag inte ens sätta ned ett enda frö i min egen trädgård. Jag hade chansen att köpa någon färdig planta och trycka ner...men tappade bort min lust trots att handelsträdgården var så fin den dagen.

För jag går där och känner..det är ingen idé. Alla blommor inomhus dör. Tom med kaktusarna torkar ut. Ingen planterar om, kommer ihåg att vattna eller skydda för sol. Ska jag verkligen då köpa en fin blomma sätta ner den och sen inte ens gå och vattna den?

Svaret är såklart - ja! Jag skulle ha köpt en blomma. Jag skulle ha tagit den risken. Jag skulle ha gett både mig själv och blomman en chans. Så nu när jag har en miljon saker att göra inför att resa iväg till min lillasysters student i STHLM i morgon så ska jag vara helt jäkla ologisk och släppa ALLT och gå ut och sätta lite fröer i den rabatt min man och mor har rensat upp åt mig...för min skull. För att de vill hålla min hand och visa att "här...vi hjälper dig på traven men du måste hitta lite gnista själv".

4 kommentarer:

  1. Yay! Plantera mera :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blev lite improviserat men bättre än inte alls.

      Radera
  2. nej, värme är ingen hit, åker helst till England med ett litet paraply :)

    SvaraRadera
  3. 😊 Jag håller fullständigt med Hannele!

    SvaraRadera