Bla bla bla

Människor är specialister på att sortera. Även de mest slarviga av oss har denna förmåga vare sig vi tror det eller ej. Se på små barn som knappt har utvecklat sitt språk, de flesta går igenom en period då de lägger alla pennor uppradade bredvid varandra, eller delar upp plastkor i en hög och plastgrisar i en annan. Ni som träffar många små vet säkert hur jag menar. Men vi slutar inte där. Visst vi kanske inte källsorterar eller håller ordning i våra rum men vi sorterar, mentalt. Jag har nog inte träffat någon människa som inte gör detta. Antagligen är det nedärvt men man kan ju undra i vilket syfte. För vissa är världen svart eller vit. Det finns bra och det finns dåligt, fint vs fult, gott vs ont. Jag själv är inget undantag.
Det kan väl vara bra att ha en känsla för rätt och fel. En intuition för om ett beslut är dåraktigt eller klokt. Ska jag ta den sista drinken ? Ska jag hoppa in i bilen med den berusade chauffören ? Ska jag slå mitt barn när det är olydigt ? Ska jag precis som kompisarna snacka skit om X fast det känns olustigt ?
Våra beslut ligger på olika nivåer. En del har allvarliga konsekvenser och de besluten är något viktigare än andra. Men poängen är att något "hjälper" oss att avgöra, vårt rättesnöre för hur vi värderar situationer. Var kommer den här känslan ifrån ? Hur vet vi vad som är rätt? Jag antar att de flesta av oss utgår från att det finns en sanning, en universell kärna av rätt och fel. Någonstans finns en logik vi kan följa.

Jag är ledsen men jag är inte så säker på det. Kanske i någon fråga, men det kan inte bevisas. Konstruktion baserad på sortering, klassificering och social värdering är nog närmare sanningen. Jag vill säga att det är sant att det är fel att döda en annan varelse för det är min inre värdering. Det har jag lagt i min "universell sanningskorg". Fast det betyder ingenting. För jag vet inte vad jag är kapabel till. Det vet nog ingen om sig själv.

Vi känner nog att den här värderingen är ganska sann, men varför dör någon hela tiden pga någon annan då. Alla religioner har i stort sett detta som huvudbud....men det finns ju undantag.det finns det även inför lagen. En polis som skjuter en mördare i nödvärn döms inte som en vanlig mördare och vi förstår alla varför. Därför att det finns undantag. Vi har sorteringar i rätt och fel korgen också. Någonstans har vi fått alla åsikter, övertygelser och sanningar ifrån. Och jag vill påstå att de är inga sanningar. Bara tillfälliga sanningar.

Fast i många fall kan jag leva med tillfälliga sanningar, iaf på högre moralnivå. Dock är det dessa små sanningar som stör mig.  "man måste äta kött" "religiösa människor är tråkiga" "är man snygg så är man lite bättre" "majoriteten har oftast rätt" "alla måste anpassa sig efter den kultur de flyttar in i". Ni förstår jag blir så trött på mig själv när jag upptäcker dessa klicheér hos mig själv. När jag inser att jag har en åsikt baserad på, ja jag vet egentligen inte vad. Och jag blir trött på andra människor också. Fördom kallas det. Men fördom i dag = sanning i går. Tyvärr hjälper inte medvetenheten särskilt mycket. Anna Skeri kommer att fortsätta sitt liv med att sortera sanningar precis som alla ni andra. För min tillfälliga sanning säger att vi är såna, människor.