09 juni 2012

Dyster framtid från Atwood

Redan i början av veckan bestämde jag att jag skulle ta en dag att läsa på/eller se på film. Jag skulle ge det till mig själv i present. Eftersom att vi haft student för syrran och jag själv skulle ta examen så blev det inte av förrens i dag. Så nu har denna dag ägnats åt att läsa klart Margret Atwoods The Handmaid's Tale. Man skulle kunna tro att jag gillar att läsa om dystra framtidsscenarion, eller dystopier helt och hållet när man kollar in årets läslista, men så är det verkligen inte.

Jag gillar den här boken, men den lämnar en besk eftersmak. Och jag kände mig matt efter att ha lagt ifrån mig den. Atwood beskriver en framtid där USA har blivit en plats för konservativa krafter. Då fertiliteten har minskat så blir barn en omöjlighet för många. Det är dock inte riktigt det som är i centrum här. Utan hur ett samhälle kan bli så totalitärt och människoovänligt. Som vanligt är det en grupp i Atwoods bok som har det ganska bra, jepp ni gissade det, vita män med makt.

Huvudpersonen är en "handmaid", hennes uppgift är att föda barn åt välbeställda familjer. Hon beskriver hur hennes liv ändrades från den tid vi själva lever i till den här existensen när man kan avrättas för vad som helst, och en värld där kvinnans värde är lika lågt som en jude under nazi Tysklands tid. Det går inte att komma ifrån den jämförelsen. Hela tiden när jag läste den så kände jag att jag blir lurad av att den beskrivs lite som science-fiction, för den är mer en, som Atwood själv säger, spekulationsbok.

Hon spekulerar i en ev framtid, den känns kanske långt bort, men jag lovar att det trodde nog judarna också i början av 1930-talet. Det som känns jobbigt är inte bara att läsa om hur förtryckta kvinnorna, och vissa män, är utan också den här känslan av att helt omöjligt är det inte att det en dag bara förändras hela system i ett land. Det händer hela tiden. Runt om i världen. Vi märker det bara inte. Sverige - ett hörn där det tar tid innan världen kommer emot oss.

Läs gärna om Atwoods egna tankar om The Handmaid's Tale, från januari i år HÄR


2 kommentarer:

  1. Lär mig allt du kan ff!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha,ha...varför känner jag mig plötsligt som farsan Baloo? Tack för att jag fick läsa Atwood säger jag: )

      Radera