Resväska

Doors

An open door says, “Come in.”

A shut door says, “Who are you?”

Shadows and ghosts go through shut doors.

If a door is shut and you want it shut,

     why open it?

If a door is open and you want it open,

     why shut it?

Doors forget but only doors know what it is

     doors forget.
                        (Carl Sandburg)

Lämnade tonåringen i Malung på kalas igår. Kunde inte låta bli att, som vanligt, tänka på vilken trollskog det ser ut att vara alla dessa mil mellan Mora och Malung. Varje gång jag kör där själv brukar jag scanna sidorna efter älgar, eller i värsta fall troll. Vill ju helst inte köra på något. Det hela fick mig att minnas hur jag övertygade mina lekkamrater om att vi var tvungna att offra löv och andra dyrbarheter till chokladgumman som bodde i skogen bredvid oss. Det gjorde vi för att få komma in i hennes domäner : )

Jag känner ofta, även nu, att när man träder in i skogar att det finns portaler, dörrar, som delar upp världar mellan sig. Ute är vår civiliserade värld med rinnande vatten och el, internet, hus och mat som lagas i ugnar. Men i skogar är den gamla världen kvar. Jag gillar den världen.

Den påminner mig om sidor hos mig själv jag tyckte om. Hon som hade fantasi, som trodde så mycket på att det fanns en mystisk värld att upptäcka att hon fick andra att tro på den ibland. Hon som tyckte om att leka. Hon som visste att ibland måste man gå igenom vissa dörrar för att komma någon annanstans.

Just nu känns det som att jag stänger väldigt många dörrar, men inte kommit mig för att öppna så många nya. Jag är i limbo. I vänthallen. Tåget går snart men jag vet inte ens vilken perrong jag ska gå till. Vilken dörr leder var? Ibland handlar det bara om att bestämma sig. Inte om att fatta rätt beslut. Men än så länge går jag här med mitt paraply och släpar på den här väldigt tunga resväskan. Den börjar bli svår att stänga igen nu. Förhoppningsvis så hittar jag en bra dörr som leder till den rätta perrongen, bara tåget inte redan har gått då!