05 juni 2012

At the end of the line

Uppsats inlämnad, bil trasig, personer att få tag på - omöjliga, regn. Status - villrådig!

Jaha, vad ska jag göra nu då. Den här bloggen startade jag 2009 för att vänja mig vid att använda datorer då jag skulle börja plugga. Nu tar terminen slut på söndag och på måndag börjar ett nytt kapitel av mitt liv - igen. Jag kommer inte sakna stress inför tentor och uppsatser, eller dålig organisering kring scheman. Inte heller kommer jag att sakna den brist på demokrati som jag anser råder mellan högskolestudenter och högskolorna.

Men jag kommer att sakna bra lärare (underbara, riktigt kompetenta lärare), trevliga skolkamrate (som jag kommer sakna vansinnigt) och möjligheten att få fördjupa sig i ett annat språk. När kommer jag få sitta och analysera en bok eller kulturella aspekter nästa gång? Känner att det har varit bra för mig att läsa på det här Engelska programmet dessa tre år.

Mest av allt är jag nöjd med att jag faktiskt slutförde det. Visst, jag kan inte säga till 100 % att mitt examensarbete blir godkänt, men jag kom så här långt. Vissa gånger tvivlade på jag på att det skulle gå. Tack vare peppning från min man, mamma och kompisar så tog jag mig ur svackor.

Den här utbildningen gör mig inte till något i arbetslivet. Jag får ingen titel, eller yrkestillhörighet. Men den ger mig självkänsla och har vidgat mina horisonter. Den har varit en egotripp från början till slut i det avseendet att den valdes enbart för att jag skulle göra något jag verkligen ville göra själv. Inte för att blidka arbetsförmedlingen, eller ge prestige.

Vad jag kan nu är att lättare sätta ord på mina kritiska tankar när jag läser texter. Jag kan se att en bok, politisk text, reklamblad eller serietidning saknar utrymme för jämlikhet i klass, köns eller rasfrågor. Nu har det jag tidigare känt intuitivt fått ord och verktyg. Jag kan också se och tolka film, tv och nätsändningar på ett annat sätt än tidigare tack vare mer insikter om hur man skapar bildmedia. Vilka budskap som göms i det som visas oss.

Att gå ut i arbetslivet igen är både spännande och läskigt. Jag fyller fyrtio år om ca två veckor och vet fortfarande inte vad jag ska göra med mitt liv. Jag tror att jag läser lite på saken : )

4 kommentarer:

  1. Jag kanske inte är världens bästa kommenterare, men jag vill att du ska veta att jag läser din blogg =)
    Och du, FAN va duktig du har vart och tatt dej igenom skolan!! stor Grattiskram till dej!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, och ja jag tycker själv att jag är duktig som äntligen slutfört något bra för mig själv : )

      Radera
  2. Sanna mina stövlar om jag inte trillade lite av stolen när ja läste att du fyller 40...jag som alltid tänkt att vi är jämngamla.
    Det goda med att lämna uni. är lönen. Men det trista är vardagen som smyger på till slut... men roliga universitetskurser finns ju alltid kvar ;)

    Bra jobbat - ta semester!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det finns alltid en vardag, nu gäller det bara att inte se det gråa i den! Jo, jag blir lite stor faktiskt. Jag tror det knappt själv J.Egentligen brukar jag tänka på mig själv som utanför tiden, men det där födelsedatumet går väl inte att undvika helt ; P

      Radera