Gennäs, Malin, Johanna och Jag

Ibland är man glad att man blir övertalad att läsa en bok. Så är fallet med Louise Boije af Gennäs Stjärnor utan svindel. Vad jag gillar är belysandet av klass och motsättningar i Sverige, samt de delar av romanen när huvudpersonen Sophie mer eller mindre kåserar/funderar över relationer mellan människor och människan och samhället.

Man skulle lätt kunna säga att den här boken handlar om hur damen av börd möter damen av folket och sen blir det smaskiga detaljer. Men då missar man alla dessa lager i boken. Jag blev positivt överraskad av Gennäs stil. I min fördomsfulla hjärna förväntade jag mig en homohistoria i stil med heteronormer.

Kärleken som beskrivs mellan Sophie och radikala vänster Kaja är dock annat än normativ.  Jag personligen tilltalas av det ständiga påpekandet att i ett förhållande så måste man fortfarande ta ansvar för sig själv och sina drömmar. Det går inte som kvinna (eller man) att hela tiden anpassa sig och sen ha mage att bli bitter. För mig kändes hela boken som en påminnelse om att jag har mig själv att skylla om jag bara glömmer bort mig själv.

Fick jag bestämma skulle denna bok vara en obligatorisk läsning och arbetas med på skolorna. Anledningen är att den visar på hur många val vi människor gör och att vi måste vara medvetna om det. Det finns ingen sanning i att vi måste ha en kärnfamilj, att kvinnor är gjorda för att ta hand om familjen, eller att pojkar/män måste ha sina vägar sopade av mammor-kärestor-döttrar.

Boken handlar INTE om att män är värdelösa, utan att samhällsstrukturen som män i ett par årtusenden styrt behandlar kvinnor som värdelösa. Det är inget samhälle där vi kan utvecklas på samma villkor och vi borde engagera oss tillsammans män och kvinnor för att få det rättvisare....men varför skulle den styrande klassen vilja lämna över makten?

Allt det här och lite till behandlade jag, Svarta Malin och Johanna i fredags när vi äntligen fick till en träff för att diskutera boken. En sak till vi berörde var den lite känsliga frågan om sexuell läggning. Gennäs skriver inte att hon blev lesbisk, utan att hon lever lesbiskt. Hon byter ju ut sitt hetero förhållande mot ett lesbiskt. Själv har jag haft lite funderingar över varför samhället så gärna vill att vi ska sätta en etiket på vår sexualitet. Jag tror vi kom fram till att ingen av oss var särskilt förtjust i att behöva göra så. Två av oss lever i heteroförhållanden, men om det betyder att vi har en viss läggning som utesluter något annat är ju svårt att säga. Precis som Sophie säger i boken.