Natt

Ännu en vaknatt med mig själv : D "Alla sova i enslig gård". Utom tossor som jag förstås. Har tillbringat ett bra tag med min tvättmaskin för att inse att den är verkligen trasig. Tyvärr med tvätt inuti sig. Maskiner och jag = osams.

Egentligen är jag inte så arg för att tvättmaskinen strejkar, eller för att en del kläder kan hinna bli förstörda innan jag med våld forcerar luckan i morgon. Mest häpen och trött blir jag av att det allt mer går upp för mig hur beroende jag är av maskiner, el och andras uppfinningar. Jag tror inte de var lyckligare förr när allt skulle handtvättas, eller att det faktum att mörkret föll så var stearinljus allt de hade att lysa upp sina hus med.

Undrar hur det var för de första människorna? Eller som jag nyligen hört sägas, någon fick en dålig idé och gick från varma Afrika till kalla ställen där behovet att skydd från väder och vind var större. Ibland sitter jag och tänker på min vän som vid renovering av sitt kök med självklarhet installerad en smal gjutjärnsspis bredvid den vanliga. "Man kan ju få strömavbrott". Jo, tack. Man kan få avbrott på en sabla massa när man har vant sig vid magin som kallas el.

Jag är glad att jag lever nu. Just här. I mitt fåniga lilla Mora. Trots köld, snö och min typ av kultursvält. Fast jag skulle önska att jag inte behövde alla maskiner för att få kontakt med er därute. Utan dator, iPhone, bärbara hemtelefonen hur hade jag haft det då? Lugnt? Fridfullt? Nej då hade jag grubblat över vad som händer i världen.

Hursomhelst behöver jag ett ekonomiskt mirakel nu, och jag tänker ha positiva tankat om det tills det går i uppfyllelse. Men vem vill köpa nya bilar soda streamers, tvättmaskiner eller hårddiskar, inte jag.

Jag ska köpa resor till hela världen när jag blir superrik. Först tar jag tonåringen och D+Deci till Japan. Sen bjuder jag morsan och svärmor på en spasemester där det är lagom varmt och drinkarna är lika goda som de är i fantasin. Det blir mycket när vi drar till ComicCon ett helt gäng. Halva Rambergsklanen räknar jag med, och andra kära random nördar. Så blir det Etiopien med en kvinna och hennes dotter som ska få uppleva ett hemland hon inte minns....men spökar i bakhuvudet.

Jag gillar inte USA, men de har Harry Potterland där så det är ett måste. Om vi inte ska förnya våra bröllopslöften på ett superromantiskt miljonbröllop, så kan man ju få gifta sig på kommandobryggan till Enterprise. Så ni ser jag har planer jag.

Tänk bara att få abonnera en kryssning med alla tjejer i släkten. De som känner mig vet att jag räknar släkt lite generösare än de flesta andra. Så mina syskon, och deras syskon och bara nån jag känner mig systrig med. Antar att det bara är morsan som vill hänga med till Svalbard.

Jag önskar att jag hade kunnat ordnat oss alla dessa fantastiska resupplevelser i julklapp. Sannolikt blir det mest blogg God Jul, sms, julkort och en och annan present. Men vet att jag hade önskat er bättre upp en så när julkorten trillar in.

Själv önskar jag mig mest att alla får må bra. Lamt va? Men det är verkligen det enda jag kan tänka på. Tänk om varenda varelse vaknade upp med känslan av att allt är som det ska, och småhinder löser sig alltid. Tänk att vakna med känslan av att livet är det mest roliga, fantasifyllda och häftigaste vi någonsin kommer att uppleva...och så kommer vi på att vi gillar den tanken.