Det var i maj när göken gol

Precis när jag hade vant mig vid våren blev det mulet och kallt igen.Maj har inledningsvis inte imponerat. Men april var ju fantastiskt. På sista april sken solen så vackert på morgonen att jag lockades ut i min trädgråd. Den första jag mötte på min växtinspektion var grann katten.

Lite avvaktande så där, men jag kan inte klandra honom. Vi har inte varit bästisar precis. Jag med min allergi och han med sitt hoppande i mina land när jag flyttade in. Men sen började hela kommunen kompostera matavfall och mössen har fröjdats sen dess. Det var då jag insåg att vi skulle bli riktigt goda vänner. Så numera överser jag med hans smygande på min gård då jag vet att han håller mus populationen nere.

Tror ni att jag överdriver dessa gnagares lust till gnag. I morse hittade min man en död mus i fällan som han lagt i bilen. JUST DET. I vår bil. Helt sanslöst hur de små kan breda ut sig. Därför får gamla treben springa och härja hur mycket han vill på min gård.
Men jag såg mer än honom naturligtvis. Rabarbern är på antågande. (Äntligen)

Finns inget som går upp mot årets första rabarber paj.

Kanske att få njuta av våra alldeles egna blåsippor?

Min mans morfar var ett botaniskt geni som fick allt att växa, tyvärr är vi två inte lika begåvade. I år är det första året på ca nitton år som jag inte har grävt i jorde . Har varit för apatisk och håglös. Inget bra tecken.

Tom gulsippor planterade morfar in.
Var i alla fall lite halvhjärtat  iväg till Stackmora handelsträdgård där jag inte föll för något. Decibel ville ha en Pelargon så det fick hon. Men i kön till betalningen såg jag fröerna. Jag brukar ha ca 15 olika fröer varje år men aldrig hinna med. Men inte i år. Då såg jag bondbönorna. Tanken på brorsans farmor kokta bondbönor fick mig att livas upp och de slank med. 39 kronor för en påse, så det är bäst de tar sig : D

Men nu är det ju maj i alla fall. Efter en rask promenad på förmiddagen i går var jag rejält nedkyld, och inte undra på!

Det där vita på backen är inte vitsippor utan hagel. Inte undra på att Decibel springer in. Tolvåringen med Malungs bästisen var lite mer påklädda men kylan var iaf genomträngande.
För att att säga något mer så tar vi farväl att påsken, april och Decibels hår eventuellt. Hon har bestämt sig för att klippa sig kort idag.

Själv ska jag ta ett litet blogguppehåll närmaste veckan då jag har ett fullspäckat schema. Men jag tror ni klara er fint ändå. Over and out.