Enquist och Isunda klubben

Jag tycker att det är viktigt för mig som person att vidga mina vyer. Så om någon ger mig en bok jag aldrig känt ett intresse av att läsa kan jag alltid tänka att "vad tusan, man kan alltid ändra sig". Så när svarta Malin gav Isundas cirkel bok tänkte jag precis så. Boken i fråga var Boken om Blanche och Marie av P O Enquist. Jag har aldrig läst hans verk och tog mig an denna roman med viss bävan. Den här romanen är en slags fakta/fiction berättelse om forskaren Marie Curie och hennes assisten Blanche Wittman. Man får läsa om riktigt intressanta människor de träffat, om kvinnornas öden och får en bild av hur tufft det verkligen var att vara kvinna i Europa under den här tiden. Problemet jag har med denna bok är dock den pretantiösa tonen i författarens språk, den fragmentariska i hopknytningen av de sammanlänkande historierna och den där känslan av gubbsjuka. Tyvärr är jag inte ett dugg imponerad av den här boken. Enquist har gott anseende och det är möjligt att andra kommer att uppskatta den här boken mer än mig, men jag känner inte att jag vill läsa något mer av författaren. Jag blir lite trött på den svenska "pretto"-andan bland många hyllade författare. I många recensioner jag läst om boken, efter att själv ha tagit mig igenom den, beskrevs hans språk som poetiskt, men tyvärr var det den poesin som fick mig att känna irritation. Det kändes som att här har vi en man som tar själv på blodigt allvar.

Men stackars Blanche som blev "hysterikornas drottning", hennes öde är hjärtskärande. Att få läsa om hur kända läkare och psykologer experimenterade på sina patienter ger en dr Mengele känsla.

På den här målningen är det sannolikt ett kontrollerat anfall Blanche har styrt av sin läkare Charcot. Denne man som hade assistenter som Sigmund Freud. Och det är klart, om man jobbar på ett ställe där kvinnors "hysteri" behandlas med press mot livmodern för att massera ut sädesvätska(!!? det var vad de trodde)  måste  man få fel uppfattning om kvinnor.

Efter att ha varit intagen på sinnessjukhus fick ändå Blanche jobb hos radium forskaren Curie.

Curie som i Enquist bok beskrivs som ett offer för media förföljelse efter att hennes kärleks affär med en fransk, gift,  forskare avslöjats. Klart att kvinnan blev skurken. Som ni märker finns det fascinerande saker i boken men sen är det svårt att veta exakt vad som är fakta och vad som är Enquist tolkning. Nej för guds skull, tur att jag hade mitt ex av The Twilight Watch oläst så att jag fick läsa om Anton Gorodetsky efter som motvikt : )