07 maj 2013

Froghunting

Varje år förvandlas en del av Mora Kommun till en plats där det pågår, som en av tonåringens bekanta uttrycker det: "gangbang i naturen". Det låter kanske märkligt men det är ganska roligt. Det är grodornas parningsgöl i Sollerön. En söt by i närheten av Tomteland där vikingagravar varvas med de spökhistorier som omger dem.

Men åter till grodorna. Det är ljudet man fascineras av. En myriad av grodor som får det låta som en rallytävling. Ljudet är ibland öronbedövande. Varje år åker jag dit och varje år så ser jag åtminstone EN groda. Inte i år. Döm om min stora besvikelse när vi kom en högsäsongsdag, hörde de rackarna klart och tydligt men inte ser EN ENDA groda.

Men tonåringen muntrade upp sig själv och mig med utforskning av den"falska" silvergruvan precis bredvid. Det känns lite läskigt att gå där, som att allt skulle kunna störta in över en. Fast jag ska ju vara äventyrlig i sommar så jag börjar väl nu. Men S. fick vägleda mig för hon är säkrare på stegen.
På väg ner.
Lite mysigt med de mossbeklädda väggarna. Vädret var inte riktigt med oss, det måste sägas. Mulet, duggregn och glädjande nog lite blåsigt. Sen har det inte blivit särskilt grönt än så det kändes lite ödesmättat tungt.
Inte så upplyftande bild eller färger, men här pågår det "frogging". Nya grodor tillverkas på löpande band. Stället heter Agnmyren, men för att komma ner dit måste man starta vid....
..."en vokal" som tonåringen sa. Imponerande språk. Här i Mora finns ganska många byar. Alla har sina egen variant av svenska, eller någon form av dalmål om ni så vill,men det är fortfarande svenska. Något svårt att förstå om man aldrig hört det förut. Men man förstår varandra över byarna, trots variationen. Jag tror, om jag inte missminner mig, att det här ska heta "Klikten" på vanlig svenska-

Härmed ska jag skriva ned de tre första meningarna ur Solleröns Britt-Liz Jönssons bok på sollerömål, boken heter Kisti å Katto. Det är en barnbok som Jönsson skrivit.
"Ä e lådin. Snjon a dräj åv. Kisti å Katto klipp trullskållär".

Jag kan helt lugnt påstå att man är väldigt stolt över sina byar, sina dialekter och traditioner i Dalarna. Mora är inget undantag, utan man vill verkligen att språket och traditionerna ska tas upp av den yngre generationen. Den boken jag nämner här upp är unik för att den har både svenska och sollerömål sida vid sida så alla ska förstå, samt att en CD medföljer. Så är man lite språkintresserad är det en chans att få höra sagan på orginalspråk uppläst.

(Vad det står på svenska? = Det är vår. Snön har försvunnit. Kerstin och Katten klipper trollhuvuden /grästuvor/.)




2 kommentarer:

  1. Mysigt, jag tror grodorna är sena i år i kylan. Min tålmodiga mor klagade inte, fast min lillebror och jag hade grodyngel i lägenhetens enda tvättfat...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och nu är det också en era försvunnen sen grodorna fridlystes så får man ju inte ta upp yngel längre. Fast jag önskar att de hade fått gjort det i skolorna iaf, det är spännande att se dem utvecklas. Din mor måste ha varit en högst överseende kvinna : D

      Radera