Movie-nigth with Anna

Sitter inte bara och studerar och leker amatörfilosof utan jag ser på film också. Efter att ha sett Sam Worthington i Avatar antog jag att han skulle vara lite som Clintan, Keanu och Persbrandt. Dvs spela på samma sätt i alla filmer han gör. Och efter att ha sett Clash of the Titans. Missförstå mig inte jag gillar ex Keanu, men ibland är det svårt att få fram något nytt i en roll som påminner om en roll man vanligtvis spelar. Worthington spelar den grekiske hjälten Perseus i denna remake och han har samma stil som i Avatar.

Han dock inte ensam om att ha svårt att variera spelstilen, den märkligaste prestation kommer från Ralph Fiennnes som nu förtiden mest spelar Lord Voldemort i Harry Potter filmerna. Här är han Hades, kung av underjorden. Visst han spelar en svekfull, destruktiv varelse men man kan inte låta bli att känna att det är Voldemort med en lånhårig peruk. Filmens behållning är nordisk. Mads Mikkelsen i rollen som Draco, en äldre soldat som följer med Persues på hans äventyr. Filmen var väl actionfylld och SGI:n är bra men det räcker inte för att man ska jubla. 2,5 av 5 möjliga.

Då kändes Heath Ledgers sista bidrag till filmvärlden mer intressant. The Imaginarium of Doctor Parnassus är en verk från vår galne Terry Gilliam, för många mest känd som animatören i Monty Python. Men han står bakom filmer som Fear and Loathing in Las Vegas  också, som screenwriter och director, sen har han gjort en film som jag anser är grymt underskattad; Twelwe Monkeys där Brad Pitt gör en av sina bästa roller någonsin.

Men här är det alltså Heath vi ser för sista gången. Som många vet avled han under inspelningen och det löstes med att man plockade in tre andra skådespelare som skulle spela klart Heaths roll. Väldigt spännande idé. Det roliga är att i den här filmen funkar det. Man tog in Johnny Depp, Jude Law och Colin Farrell som då är Ledgers karaktär vid olika tillfällen i filmen. Som helhet får den 3,5 av 5.

Dels för bra skådespelarprestationer och dels för den underfundiga storyn. Dock tror jag inte den tilltalar folk som ogillar övernaturliga element i filmer eller alltför fantasifulla utläggningar. Ni får helt enkelt gå och se om Såsom i himmelen eller nån dokumentär istället. Men för er som redan står men andra foten i Narnia, Wonderland eller nåt likartat kanske den ger en upplevelse.
Nej nu ska jag sätta mig och längta efter HP-premiären i november.