Grattis

I dag slog det mig att jag aldrig sa grattis via bloggvärlden till min mor i söndags när hon fyllde år. Så hipp hipp i efterskott. Fast i dag är det min lillasyster Elin (Pelikan, eller Lotus som J kallar henne) som fyller 16 år. Hon ville att vi skulle klä ut oss dagen till ära. Så det gjorde vi såklart. Riktigt kul, speciellt att se mamma som Charlie Chaplin. Sen vill man ju inte missa chansen att få se min man imitera Kenny Starfighter ha ha. Nova var en söt liten kanin och Sol var borta och red så hon hann inte klä ut sig. Men hon hann vara med för att fika. Födelsedagsbarnet med pojkvän var katt(er). Svägerskan och brodern pirater. Faktiskt tyckte jag Ida var så snygg som Jack Sparrow att hon borde gå så jämt. Själv var jag vampyr, men i efterhand tycker jag nog att jag mest påminde om Morticia Addams. Men det går lika bra det. Emsan var Trinity, men nästa gång får hon fixa ett mer imponerande vapen än en grön vattenpistol.

Hur det går i skolan ? Usch nu byter vi ämne.

Läste ut I,Tituba , black witch of Salem av Maryse Conde igår. Ganska bra bok. Den blev till efter att Maryse läste protokoll över häxanklagelserna i Salem på 1600- talet. Där stod det nämnt om en svart kvinna som hette Tituba så hon har funnits. Fast M. hittade på en kringberättelse om hennes liv. Vanligtvis gillar jag ju inte sådana här romaner, den slutar inte direkt lyckligt men ändå känns det helt ok. Rekommenderar den.

Var till musikaffären i Orsa två gånger förra veckan. Nova älskar den, jag med. Skulle vara kul att kunna köpa alla instrument alla i familjen önskar sig. Nova vill helst ha en keybord. Jag vet att Sol skulle gilla det med. Så en lottovinst skulle sitta bra.

Vår bästa tid är nu...

Nu är det ett halvår sedan vi upptäckte att vi faktiskt kan använda vår öppna spis. Det berodde på att vi av en händelse såg att man uppmanade världen att släcka alla lampor en timme den 29 mars. Vi körde stenhårt på det och mörklade huset och stängde ned allt elektriskt vi kunde. Vår kompis Malin kom över med sin gitarr och för första gången brann det en eld i spisen. Det var en av de mysigaste saker vi har gjort sen vi köpte huset. Vet inte riktigt varför vi aldrig hade gjort det innan. Visst Nova var rädd för det var ju mörkt men mot slutet av kvällen tyckte tom hon att det var lite härligt. Speciellt när Malin spelade fina sånger för oss.

Därför är jag glad att mörkret äntligen är här igen. Nu kan vi elda, gå ut och se stjärnorna på himlen igen och framförallt slipper jag värmeslag. Och innan vi vet ordet av är det pumpadags. Då får jag titta på Nightmare before christmas med gott samvete. Skrämma barn, suckande invänta premiären på New Moon och gå på kyrkogården där alla vi som saknar våra döda tänder ljus. Aldrig har jag förstått varför folk har så svårt att hitta något positivt med den här årstiden. Den är ju magisk. Nej behåll er stinkande, allergiframkallande och krypkravlande vår så tar jag hösten.

Framför allt är det nu man kan se på film. Alla storfilmspremiärer borde vara på hösten fram till jul om jag hade fått bestämma. Helst fantasy och sci-fi gynnas av den stämningsfulla årstiden. Ja tom med kärleksfilmer passar nu. Helst om det är något övernaturligt element med. Tänk er att se en skräckfilm i juli, hur fel är inte det. Sen slipper man vara så jäkla smal för ingen ser en halvnäck ändå. (Med det menar jag inte att jag brukar vara magrare på sommaren men det hade kunnat vara så.) Och sen efter november kommer ju årets bästa månad...

Laughing with

No one laughs at God in a hospital
No one laughs at God in a war
No one’s laughing at God
when they’ve lost all they got
And they don’t know what for Regina Spektor


De senaste dagarna har jag levt efter det gamla uttrycket "inget blir som man planerat". Nu borde jag förstås vara van vid det kan man tycka, men icke. Jag är kvar i vanföreställningen att om jag har föreställt mig att saker på ett visst vis så blir det så. Ni fattar va' ? Att jag är dömd till ett liv fyllt av otaliga besvikelser. Jag lär mig aldrig. Verkligen. Hur mycket hintar jag än får så sjunker de inte in.

De senaste dagarna har jag missat ett seminarium, trott att pannan var trasig, tröstat gråtande barn, missat värdefull studietid, fått hysteriska gråtattacker, glömt bilbältet. Tyvärr Daniel det är sant. Du vet när jag stressade runt för att hitta en keramiksäkring till pelletsbrännaren. Jag kommer att missa ett seminarium till i morgon. I kväll var jag nära att rulla ihop mig till en boll och vagga katatoniskt. Men jag tog fram gitarren och spelade istället. Konstruktivt eller hur.

Jag har en smula ångest för hur jag ska hinna i kapp i skolan och vanligtvis brukar det leda till panik. Så nu i helgen måste jag andas lugnt och berätta för mig själv att allt ordnar sig. Jag kommer att hinna baka, köpa presenter, skriva essän, plugga grammatik, skriva straffuppgiften till seminariet jag missade idag, åka till Borlänge hela lördagen, gratta min mamma på söndag. Jag behöver ju inte vara klar förren på måndag morgon.

Skola

I dag har jag fått en liten present från Ghana. Min mans "morbror" har tydligen uppfattat att jag blev lätt avundsjuk på barnen när de fick plånböcker i återvinningsmatrial sist han var hem. Nu har Tomas kommit hem permanent och jag fick en egen börs som passande nog var gjord av nån chokladförpackning.

I skolan idag skulle vi analysera "The Remains of the Day". Vilket hade varit roligt om alla hade läst boken. Jag hamnade i en grupp på fyra personer där två hade hoppat över det lilla momentet. Sånt händer eller hur. Men det mest irriterande var den killen som lekte Hermione Granger och hela tiden påpekade att om han hade läst boken hade han förstått allt. Öh ,va !??
Vad säger man. Han var tom så osmidig att han påpekade för läraren att om han hade läst den så hade han tolkat den si och så. Jag vet inte jag, men om mina klasskamrater var villig att hjälpa mig glida igenom en lektion jag inte förberett mig på så hade jag nog varit lite mer ödmjuk.

En annan tjej som var i den andra gruppen lekte Luna Lovegood. Ni vet strödde kommentarer omkring sig om boken som fick en av de andra fråga om hon verkligen läst boken. Jo då, läst tio sidor hoppat tjugo, läst tio sidor , hoppat tjugo. Tja ni förstår säkert själva. Det är en trend bland en del av eleverna att chockat utbrista ' hur kan de ge oss mycket läxor, vet de inte att vi har mer ämnen '. Fyrtio timmars vecka=heltidsstudier !

Kaka, bok och film

Snart är det dags att födelsedagsbaka inför Novas sju års dag. Vi har en period på två veckor när Nova, mamma och lillasyster Elin fyller år alla tre. Jag gillar att baka inför kalas och jul, man får ju en legal anledning att vara extravagant i köket. Om någon har förslag på nåt att baka tar jag gärna emot det : )
Mitt sista projekt att baka cookiebrownies var superkul. Det var ett recept från bakerella och nu vill jag uppmana massorna att gå in på hennes sida för är man minsta intresserad av bakning så är det en toppensida. Inte lika fantastisk sida som Martha Stewart såklart eller hur Malin ; )

Har läst ut The Remains of the Day av Ishiguro. Bättre än jag trodde. En historia om en man som lever sitt liv i tron att han följer rätt väg bara för att mot slutet av boken inse att han kanske har kastat bort sitt liv. Men den ger också en intressant skildring av hur engelsmännen såg på tyskarna mellan de två världskrigen. Den är ju filmatiserad med Emma Thompson och Anthony Hopkins men jag har inte sett den. En bok är alltid bättre så jag hoppar nog över filmen. Boken verkade seg och utdragen till en början men jag måste säga att den växte på mig. Den är en stillsam historia men fylld med undertryckta känslor och vemod.

New Moon har fått en ny trailer, visserligen fylld av spoilers men väldigt lockande. Den här sista kunde varit den enda. Känns som att det blir lite mer action i den här jämfört med Twilight.
Jag har en så fin bild på Alice som bakgrund på datorn, blir faktiskt lika glad varje gång jag ser den. Den piggar upp mig. Ja jag har i alla fall en sak gemensamt med Edward , jag har mycket originella syskon och vi har väldigt olika inställningar till sakre och ting. Det är väl bra antar jag.

Innan livet blir perfekt

Var på stan och provade kläder idag. Tänkte kolla på Röda Korset först men de hade stängt. Javisst när folk som har inkomst och slutar jobba och har tid och gå dit är det stängt. Men folk som jobbar kanske inte går dit säger ni ! Fast med alla miljö och retro trender så tror jag nog det.

Hur som helst gick jag till en "riktig" klädaffär. Provade en fantasiljon byxor, för det är det jag behöver. Måste säga att om jag är på bra humör och vill känna mig nedslagen är det bara att ställa sig i en provhytt. Känner man sig inte överviktig innan så gör man det efter. En fascinerande sak var att i vanliga storlekar kunde jag klämma ner mig i fyrtiofyror men i deras version av "fet-men- fin" fick jag lov att ta fyrtiosexor. Bra märkligt va ? Borde det inte vara tvärtom ? Är det för att man som överviktig ska känna sig ännu tjockare, ännu mer misslyckad. För handen på hjärtat det var så jag kände.

I mitt liv har jag ständigt några punkter som jag har tänkt fixa innan jag "får må bra". Några saker som måste till för att livet ska kännas perfekt. Bland annat vikten. Fast det handlar inte om kilona det handlar om hur jag numera ser ut. Celluliter från knäna till höfterna, en svullen kudde som en gång hette mage skymmer sikten neråt så att jag inte ens ser mutthåret en dålig dag. Ja höftomfånget vill jag inte ens låtsas om.

En gång i tiden var jag smal med en ganska platt mage sådär i femtonårsåldern, Men inte ens då var jag nöjd med mitt utseende, även då bantade jag en halv dag eller så. Ingen sa att det var idiotiskt eller att jag borde vara nöjd med mig själv allra minst jag. Så i min värld finns en föreställning om att ifall jag kan ha storlek fyrtio igen då mår jag säkert bra. Tror ni det ? Jag vet inte? Men när jag bara väger femtiosju kilo igen kan jag åtminstone köpa kläder som är fina, ifall jag har avverkat nästa punkt på listan. Hm. Jag måste ju ha mer pengar innan livet kan bli perfekt. Fast det kanske jag sparar in på att sluta äta : )

Gullegull

Det var ett tag sen men nu är jag vaken : ) Har pluggat så att det står härliga till. Har roliga dagar i Falun och träffar många nya intressanta människor. Jag samlar lite grann på nya människor kan man väl säga. Jag tycker om att spara sån info i hjärnan. Fast det vore säkert mer smidigt att samla på kapsyler. Inte så roligt kanske.


En del samlar på så spännande saker typ femtiotalskläder, skelettdelar osv. En sak som många samlar på är Hello Kitty saker (visste ni att hon har en pojkvän som heter Dear Daniel) och där finns många prylar att välja på. Det finns faktiskt H.K flygplan, sjukhus och naturligtvis ett Hello Kitty land. Inte här men i asien. I Japan har de många märkliga fenomen ta bara deras förnedrings tv.

Men en sak jag gillar är manga/anime traditionen. Fast man undrar lite över hur de castar huvudpersoner i mangaserier. Ta ex. Kogepan. För de som inte vet kan jag berätta att han är en bränd bulle. Han bor i ett bageri där han försöker bli kompis med de andra bakverken. Spännande vad ! Japanerna har ett uttryck som heter "kawaii" med det menas hyllandet av det söta och gulliga. Som ni säkert har lagt märke till är mycket av manga "sött". Hello Kitty är ett typ exempel. Det här fenomenet har börjat sprida sig hit till väst, främst genom ungdomar och barn. Annat är det i hemlandet där även vuxna är bitna.



Jag gillar det på sätt och vis, kanske inte så pass att jag vill bära rosa Hello Kitty kjolar, men det är något mjukt i en annars ganska hård värld.

Lördag

Hi diddeli ho som Ned Flanders skulle ha sagt. Lördagkväll och jag är hemma, inte ute eller på fest eller så. En del andra människor kanske partar men inte jag inte. Nope, staying right here (where the action is).

Jag vet, jag stannar hemma och skriver listor. Bra det blir min belöning för att jag har pluggat grammatik. Så nu bestämmer vi vilka de bästa kärleksfilmerna är. Ja någon annan kanske har en avvikande åsikt, tråkigt för er. Pilutta.

1. Twilight. Japp där satt den. Äntligen fick jag upp den på en lista. Kom igen den har allt. Ung kärlek, komplikationer och övernaturliga element.
2. City of angels. En ängel blir kär i en läkare. Nicholas Cage är svårmodig och renhjärtad i denna sorgliga lovestory.
3. Ladyhawke. Medeltid, sagor och myter blandas där hon är en hök på dagen och han en varg om natten och de möts bara ett par sekunder per dygn när de byter skepnad.
4.The village.Den här filmen kan ses som rysare eller drama men alla jag talat med som hade förväntat sig det ena eller andra blev besviken. Se den som en kärleksfilm så blir den helt plötsligt begriplig.
5.The eternal sunshine of the spotless mind. Jim Carrey är alltid bättre utanför sina komedier. Märklig men gripande.
6.Moonstruck. Cage igen. Här tillsammans med cher. Äntligen vuxna som blir kära.

Once again I am compiling a list over films. This time it is romantic movies, well I might not be the most romantic person in the Universe but I like movies ;)

Jämmer och elände

I går kväll rullade eländena över oss. Lilys begravning var smakfull bortsett från det faktum att när Sol föreslog att alla skulle sjunga en sång valde Nova "Bro bro breja". Hm.
Sen ringde farfar och berättade att Nellie hans hund ska nå "the end of the line" på fredag. Tidigare har jag bett honom om att han ska förvarna mig så jag kan förbereda barnen. Ibland kommer liemannen på besök oftare än man förväntar sig. Sol älskar Nellie men visar inga tecken på att bli ledsen. Snarare blev hon uppjagad och lite manisk. Inte orolig. Det kan ju berott på att hon blev sjuk sent i går kväll. Så nu är hon hemma med feber.

Annars då ? Ja troligen kommer Pelikan hem igen- det är tufft att bo själv långt borta från trygghet och kärlek. Hon har inte bestämt sig än, men det är jobbigt för henne. Hennes ångest tendera att sprida sig till resten av familjen också.

Nova är piggare, jag försöker att fokusera på grammatik och Daniel kör sitt kvalitetgrejs pluggande. Samtidigt som han söker jobb som inte finns :(



Hur kan saker vara så sköra här i världen? Det krävs så lite för att våra livsvillkor ska ändras.
Felsatsningar inom ett företag påverkar oss vad det gäller arbetstillfällen. Där krävs det bara otur för att brickorna ska falla. Ibland ändras livet för att någon inte ser sig för när denne går över gatan. En persons död eller olycka berör så många andra.

Det omvända gäller också. Beslutet att gå en annan väg gör ibland att man möter en person som man inte sett på länge som berättar om ett ställe där man behöver nyanställa, eller man blir bjuden på en fest där man velar om huruvida man ska gå eller inte. Men väl där hittar man kärlek. Listan på båda sidor kan göras lång. Det får mig att undra hur nära mitt liv är att förändras varje dag. Eller ditt kära läsare. Ska du välja samma väg du alltid gått och vilka konsekvenser får det ? Eller går du åt ett annat håll och inväntar de konsekvenserna. Faktum är att om man aldrig väljer har man valt ändå.

Lily

I dag upptäckte Sol att hennes älsklingshamster Lily - har dött. Hon har inte riktigt reagerat än. I kväll ska Lily begravas i en fin låda och så får vi se hur barnet tacklar det här. Sol hade upptäckt det när jag var ute och sa då till pappan att han inte skulle berätta för mig. Varför kan man undra ? Jo jag skulle reagera med att förvänta mig att hon var ledsen. Det tycker hon är jobbigt. Att jag inte förstår att hon inte kommer att gråta, att hon bara vill att allt ska vara som vanligt. Så här ska ingen gråta eller vara överdrivet känslosam. För känslor - det är svårt och smärtsamt.

Det är klart. Jag har redan grinat i smyg i källaren. Inte för att hon var min hamster, men för att jag är sån. Fäster mig fort vid människor, vanor, omständigheter och tydligen barnens husdjur. Förstår inte hur andra människor kan skaffa katter eller hundar, de lever så kort tid. Man vet på förhand att man kommer bli ledsen. Tja ha det så bra nu då Lily var du än vandrar. Jag vill gärna tro att man får "...ta hunden med sig in i himmelen..."

Nova har efter två dagar lärt sig svälja hela tabletter så nu slipper vi en halvtimmes pyssel vid medicindax. Hurra.

I dag har en gammal kollega fått sitt andra barn. En son. Grattis Lollo och grattis farmor Carina.
Drömde att jag var gravid i natt, det klassar jag som mardröm. Om ni inte tror mig fråga omgivningen hur (o)trevlig jag är under hormonpåverkan.
Today a child was born and a hamster died. (Here you have to imagine Elton singing "The circle of life".) Not my child or my hamster but I'm happy for my old colleague who had her second child - a son. And I feel sorry for my girl who lost her pethamster Lily today.