Jämmer och elände

I går kväll rullade eländena över oss. Lilys begravning var smakfull bortsett från det faktum att när Sol föreslog att alla skulle sjunga en sång valde Nova "Bro bro breja". Hm.
Sen ringde farfar och berättade att Nellie hans hund ska nå "the end of the line" på fredag. Tidigare har jag bett honom om att han ska förvarna mig så jag kan förbereda barnen. Ibland kommer liemannen på besök oftare än man förväntar sig. Sol älskar Nellie men visar inga tecken på att bli ledsen. Snarare blev hon uppjagad och lite manisk. Inte orolig. Det kan ju berott på att hon blev sjuk sent i går kväll. Så nu är hon hemma med feber.

Annars då ? Ja troligen kommer Pelikan hem igen- det är tufft att bo själv långt borta från trygghet och kärlek. Hon har inte bestämt sig än, men det är jobbigt för henne. Hennes ångest tendera att sprida sig till resten av familjen också.

Nova är piggare, jag försöker att fokusera på grammatik och Daniel kör sitt kvalitetgrejs pluggande. Samtidigt som han söker jobb som inte finns :(



Hur kan saker vara så sköra här i världen? Det krävs så lite för att våra livsvillkor ska ändras.
Felsatsningar inom ett företag påverkar oss vad det gäller arbetstillfällen. Där krävs det bara otur för att brickorna ska falla. Ibland ändras livet för att någon inte ser sig för när denne går över gatan. En persons död eller olycka berör så många andra.

Det omvända gäller också. Beslutet att gå en annan väg gör ibland att man möter en person som man inte sett på länge som berättar om ett ställe där man behöver nyanställa, eller man blir bjuden på en fest där man velar om huruvida man ska gå eller inte. Men väl där hittar man kärlek. Listan på båda sidor kan göras lång. Det får mig att undra hur nära mitt liv är att förändras varje dag. Eller ditt kära läsare. Ska du välja samma väg du alltid gått och vilka konsekvenser får det ? Eller går du åt ett annat håll och inväntar de konsekvenserna. Faktum är att om man aldrig väljer har man valt ändå.