11 februari 2010

1984

Har läst ut 1984 av George Orwell. Ni har säkert hört talats om den här dystopiska framtidsskildringen. Eurythmics skrev såklart sin låt med samma namn som en "hyllning". För er som bara skyr litteratur kan jag bara säga att ska ni bara läsa en bok om hur förtryckta människor har det så väljer ni den här boken. Den gjorde ett väldigt stort intryck på mig, det är precis såna här böcker jag avskyr att läsa.

Ni vet såna som får en att tänka på hur lite vi tänker själva, hur lättpåverkade vi är av den stora massan. Boken är ett mästerverk och trots att jag stör mig på den uppenbara anspelningen på kommunismens negativa sidor så måste jag erkänna att Orwell har en otrolig känsla för att beskriva hur små vi människor är. Jag blir riktigt nedstämd. Vidare kan jag förstå den kritik som indirekt riktas mot blind kärlek till politiska ledare (Saddam, Stalin, Hitler) och religiösa ledare likaväl (ayatollorna,påvarna, pastorn i Knutby) och jag kan inte annat än att fundera på min egen livsåskådning.

 Jag är socialist och tror. Ja, jag vet att det är omodernt bägge delarna men jag är sån. Är jag hjärntvättad? Har jag bara lurat mig själv? Alla de där frågorna som dyker upp i huvudet efter att jag hamnar i de här sinnesstämningarna är jobbiga. Men jag uppskattar dem. Jag vill ändå få de här ifrågasättande signalerna med jämna mellanrum. Varför? Jo för att dessa tankar hjälper mig att definera för mig själv vad jag egentligen tycker.Och för att avsluta den här kvällen vill jag bjuda på XTC. Även om jag inte håller med om åsikten som uttrycks respekterar jag den till fullo och finner den sund. Dear God I'm Sure You Agree.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar