Jag hatar pölsa blandat med körsbär i likör.

Ännu en blues blå måndag. Vaknade svettig och outsövd efter att ha vridit mig genom de sista tre timmarna. Har fått besök av månadsfen såklart. Saken blev inte bättre av att miss decibel vaknade i natt och var rädd och svårkontaktbar. Jag undrar om hon egentligen inte sov. Men skräckslagen var hon och grät. Så la hon sig ner, sen satte hon sig upp och sa 'mamma' och tog tag i mig och snyftade hjärtskärande med stora rädda ögon. Vad gör man. Hon var där men ändå inte. Sen kom pappan och vi fick in henne i vårt rum, den lilla stackarn. Både jag och D. blev oroliga men hon somnade om.

Så började en ny dag. Decibel och storasyster skulle cykla själva till skolan tillsammans för första gången så lite olustigt kändes det när storasyster får en panikattack precis innan. Stackars S. det är en jobbig tid nu. Sommar (ogilla), björkpollen (avsky) och som hon själv säger 'det är så mkt att göra som inte vi förstår att det måste göras' ( frustration). Jag undrar vad det är som stressar henne så vansinnigt som hon inte berättar ? Vis av erfarenhet vet jag att det rör sig om en smula tvångstankar som hon 'måste' hinna göra.Både jag och D. kan se hennes ögon röra sig snabbt som hos en android som läser in data i warpfart. Så det känns som att sammanbrottet i nära.

Vill inte att vi ska ha en sommar som den förra. Jag hatar verkligen lov. Denna ostrukturerade tid där S. ska aktiveras hela tiden och vi aldrig hinner med. Värst i juli då jag i stort sett är sjuk av sommarvärmen hela tiden för då orkar jag inte så mkt mer än att kippa efter andan. Det här inlägget blev väldigt negativt känner jag men det är så tungt vissa dagar. Ibland är livet "saft och bullar" men vissa dagar är det bara pölsa blandat med körsbär i likör.