Att vara människa är en individuell upplevelse. Så jag kan inte tala för någon annan än mig själv. Ändå tror jag att det finns fler därute som känner som jag, oro över samhällsutvecklingen både på mikro och makronivå. Att pengar styr det vet vi redan. Frågan är vem som styr pengarna? Är inte det människor? Går inte de att styra?
Jag har dagar då min tro på mänskligheten är större än den varit under en tid nu, jag har dagar då jag sätter mitt hopp till nästa generation och försöker tänka på allt bra som faktiskt händer. För det händer. Solskenshistorier om återfunna hundar, lyckliga slut i verkligheten, en by får renare dricksvatten, rösträtt för kvinnor där ingen funnits, alkoholister som lyckas hålla sig nyktra resten av sina liv.
Fast varför är solskenshistorierna så viktiga, är det för att de utgör undantagen från våra vanliga liv? Om det är så stanna jorden för jag vill hoppa av.
Kan inte patriarkatet bara försvinna, alla människor bli altruistiska eller miljövårdande? Varför kan inte folk bara hålla sams som Rodney King föreslog? Hela den här min Gud är bättre än din känns som min pappa är starkare än din diskussionen som sex-åringar har.
Vad får en människa att gå över gränsen från att vara en trevlig granne till mördare? Eller bli tjuv? Eller leda organisationer som vill förneka homosexuella mänskliga rättigheter, slänga ut alla med fel etnicitet, förbjuda sex utanför äktenskapet, förbjuda preventivmedel, bränna änkor på bål?
Det är inte tiden som är ur led, det är ett helt släkte - Homo Sapiens.
PS. Jag är försiktig, men inte Sheldon Cooper.
Man måste ju dippa ibland för det är tungt att vara så medveten. Men som jag sagt förut, man måste fortsätta - annars: what's the point. "...you have to carry on" ;)
SvaraRaderaPersonligen vill jag undvika påtvingad beröring för jag vet själv hur äckligt och jobbigt det är, men ibland kanske det blir för considerate, och det är inte kul att känna det som att folk tror att man är gjord av glass, det förstår jag.
Åh om jag får välja vilken glass jag är så vill jag vara päronsplit. Iskall utanpå men krämig inuti. Samt att det överraskande med smaken är att päron passar så bra i läsk, glass, cider men inte som frukt ha,ha ; P
Raderatjuvar och mördare är ändå en minoritet, man får tänka på alla de andra
SvaraRaderaJag går med på det...att man får tänka på det andra. Men det finns andra som uttryckt det så mkt bättre än jag, du vet en människa är fantastisk men folk nja.
RaderaHej Met,
SvaraRaderaJag håller med dig i dina åsikter. Faktum är att jag håller med dig så mycket att jag har slutat att följa med i nyhetsflödet. Jag fattade det beslutet för längesen - redan på 90-talet, när alla hade vanliga papperstidningar. Jag sade upp mitt abonnemang på malmös största dagstidning. jag pallade helt enkelt inte ta in all skit. Det var bara elände och elände.
Och för att stå ut med tanken på att världen kanske går åt helvete så har jag skaffat mig den cyniska och stoiska attityden att "okej, då gör den det".
Jag lever efter Candides slutsats: Man måste odla sin egen trädgård.
Det är det jag gör. Jag odlar min trädgård. Jag gör rätt i det lilla. Det betyder att jag går omkring lycklig i min lilla värld och sprider glädje och ljus. På så sätt bidrar jag till en bättre värld. När människor får min glädje och kärlek så blir de själv glada. Vem blir inte glad av ett varmt leende?
Du har nu inspirerat mig att skirva ett blogginlägg om det här.
Tack Met.
///Per