07 april 2011

Håkan ctrl-alt-delete...

... är namnet på en av mina systrars musikprojekt tillsammans med resten av esteterna på Leksands gymnasium. Var där i går med maken och Decibel, och vi njöt av den storartade föreställningen. Jag blir så glad av att se andras musikglädje och stolt över min syster Emelie. (Som för övrigt spelar bloggande fjortis a la Kissie, märklig upplevelse att se den sidan av henne : D ).

Leksands har inte världens bästa hockeylag men världens bästa esteter. Vilka begåvningar, sångerskor/sångare och musiker som får en att häpna. Men ni som har chansen gå för guds skull och titta själva på STJÄRNORNA.

Annars har jag precis avslutat Anna Gavaldas något i mitt tycke hypade Tillsammans är man mindre ensam.




                                                              Bild från Maddie K's blogg

Paris är staden och trasiga själar är temat. Eller så är det helt enkelt bara en vänskapshistoria fylld av tvivel, charm och karaktärer som känns väldigt verkliga. Boken som sådan var den sorten som man inte kan snabbläsa om ni förstår hur jag menar. Det var otroligt mycket referenser till konst, historia och jag tycker att den även kan ses som allmänbildande i dessa område. Min favorit karaktär är varken buttre Franck eller plågade Camille, utan Philibert den stammande markisen. En sån varm och fin varelse med stor personlighet. Sen har vi ju Francks gulliga men något vimsiga och hjälplösa mormor - Paulette. I slutändan tycker jag att boken var småtrevlig men inte något epos. Men den påminde mig om min vurm för Frankrike och nu när våren är på väg känns Paris väldigt lockande.
Salut mes amis !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar