Med hopp om en bättre framtid

Känns som år sen jag postade något, men det var i alla fall denna vecka.
Vad jag hade tänkt var att på onsdagen berätta att jag och D. firade vår fjortonåriga bröllopsdag under tisdagen. Han hade köpt en underbar cupcake bok som även hade småkaks- och cheesecake recept i sig.
Till lilla mig.

Meeen när jag åkte och hämtade Decibel så halkade hon på is så istället blev det akuten på eftermiddagen intill kväll. Det var inget allvarligt men misstanken var att hon hade brutit armen, tack och lov icke!
Sen tänkte jag posta på torsdagen om akuten och väntetider men då fick jag ett samtal som kastade omkull mig några dagar. Särskilt den dagen. För att göra en lång historia kort och luddig så gick det ut på att min alldeles egna lilla Decibel blivit kränkt av en kille i sin klass. Han menade inget illa men konsekvenserna kommer att bli långtgående. Tyvärr så är jag oerhört besviken på hur saken hanterades av skola, och anser att om man vill att föräldrar ska engagera sig när något händer så ska det inte bara gälla gemensam korgflätning utan även när otrevliga saker sker. Skolpersonal ska inte bli upprörd för att vi föräldrar har kontakt med varandra och berättar vad vi får höra.
För naturligtvis så fick jag inte höra detta från min lilla danserska utan en klasskompis mamma hann ringa och fråga hur min dotter mådde....före skolpersonalen hade hört av sig. (Det hände en sak på onsdagen och mamman ringde på torsdagen.)
Vilket gjorde rektor och fröken en smula irriterade, i alla fall som jag uppfattade.

Missförstå mig inte. Jag tycker att rektorn är bra generellt, engagerad, omtänksam och vad gäller fröken så tycker barnen om henne.
Men jag vill ha reaktion.
Jag vill se att man inte använder könstillhörighet mellan barn som en ursäkt. "Pojkar är pojkar".
Och jag tycker inte den eller i det här fallet dessutom de som känner sig utsatta och kränkta ska behandlas som "var det verkligen så farligt".
Jag önskar att det här bemötandet från skolan var en engångs företeelse, men det är det inte. I besparingstider så råder djungelns lag och barnen får helt enkelt skaffa sig skinn på näsan om de ska slåss med skolvärldens hyenor och ormar. För det finns helt enkelt inte personal som kan vara vara där......