09 april 2013

Sunn, barndom och annat elände.

Att vara barn är minsann ingen dans på rosor. Det kan Sunn, i Terri-Lynne Waldwiks barn/ungdomsbok Som om jag vore något mycket dyrbart, intyga. Man har så många tankar och man är så utlämnad till de vuxna och vildheten i barnets väsen. Sunn gör en sak som hon bittert ångrar. Hon är med några "kompisar" och går påskkäring, men det hela urartar när ledaren för gänget uppmanar de andra att anfalla bygdeorginalet "Tokgubben".

Boken berättar mycket om ett barns ångest, vuxnas tendens att undanhålla information från barn och det är inte alltid så bra i slutändan. Det är också en bok om förlåtelse. Att förlåta sig själv och andra. För mig som har ett barn i Sunns ålder blir det extra intressant. Historien kryddas lite av att huvudkaraktären sanndrömmer och att språket vill måla upp bilder för oss läsare, både metaforiskt och med själva beskrivandet av bilder.

Egentligen ingen jättespännande bok så, men finstämd och lågmält så kan man följa en flickas kamp för att göra det som hon anser vara rätt. Sen att Waldvik slänger in en Bullerbymormor är väl en slags bonus för vissa, men på ett sätt så hade jag önskat att någon av Sunns föräldrar hade fått spela "den kloka gumman rollen". Rekommenderas till barn ca åtta-tolv års ålder.

Själv kände jag att man glömmer så lätt hur jobbigt det kan vara att genomgå barndomen. Mina flickor är mitt i stormen. Men när jag ser min lilla brorsdotter, eller som i helgen min kusin småttingar kan jag inte låta bli att känna en lätt känsla av medlidande inför alla dessa år som komma skall, och även om de blir övervägande bra så vet jag som de flesta vuxna att det kommer svåra dagar i alla människor liv.

4 kommentarer:

  1. jag tror att vi ofta har pratat om det mesta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Prata är bra. Men idag påminde mig en klok kvinna om att ibland vill barn bara bli lyssnade på - validerade! Det är något som jag känner själv att jag som vuxen behöver träna på. Tystnad, iakttagande och bara hålla med barnen. Det blir så lätt att jag vill laga, lära och säga tröstande saker. Det är så lätt att glömma att ibland är allt man vill, både vuxen och barn, bara att få ha en spegel i en annan människa : )

      Radera
  2. oj vad bra skrivet om sådant man behöver påminnas om, även om jag tänker på det ofta. minns det bara alltför väl all den där svårigheten med livet och alla känslor man gick igenom. blev faktiskt sugen att läsa den slälv, en dag, med tid (ler)
    tack för dina kloka ord. så mycket visdom i dig. och det känns bättre nu. jag har goda verktyg nuförtiden, men glömmer så lätt att använda dem..

    kramar Lycke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kära Lycke, även om man har de bästa av verktyg så måste man, som en vän till mig påpekade, på något märkligt vis ständigt påminnas om att man faktiskt har dem.

      Radera